Skogsbete är en form av skogsjordbruk och innebär att integrera träd, foder och bete med tamdjur på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. Korrekt hanterat kan skogsbete öka den totala produktiviteten och de långsiktiga inkomsterna på grund av samtidig produktion av trädgrödor, foder och boskap, och kan ge miljöfördelar såsom att binda koldioxid i marken. Skogsbete är en av de äldsta kända formerna av jordbruk och har praktiserats i många delar av världen i århundraden.
Att anlägga ett skogsbete kan ha flera viktiga fördelar.
Skogsbete kan etableras i en befintlig skog, men följande principer gäller för framgång:
Skogen var den vanligaste betesmarken för kreaturen i Europa under medeltiden ända fram till 1900-talet. Jordbruket i Sverige har alltsedan de första bönderna slog sig ner här varit kopplat till boskapsskötsel. I södra Sverige var det gamla jordbrukslandskapet indelat i utmarker och inägor. Inägorna var åker och ängsmark som hägnades och sköttes för produktion av mat för djur och människor. Inga djur fick beta där förrän skörden var bärgad på sensommaren. Kor, får, hästar och getter betade i skogen, oftast utan stängsel. Skogsbeten är ekonomiskt bärkraftiga och bra för biologisk mångfald. Dessutom är det ett biologiskt kulturarv.