

Landsbygd kallas ett område med lantlig bebyggelse. Termen används ofta som motpol till stad, och ofta avser den alla områden belägna mellan städerna. Ordet ska inte förväxlas med landsorten, som betecknar "landet utom huvudstaden" (till exempel Stockholm i Sverige).
I Sverige finns inte någon vedertagen definition om vad som är landsbygd. Olika definitioner används för olika syften.
Statistiska centralbyrån definierar dock en landsbygdskommun som en kommun där mer än 6,4 procent av de folkbokförda invånarna är sysselsatta inom jordbruks- och skogssektorn, där kommunen har en tätortsgrad under 70 procent och som inte är glesbygdskommun.
Glesbygdsverket definierade områden som ligger 5–45 minuters bilresa från tätorter med mer än 3 000 invånare som tätortsnära landsbygd.
Tillväxtanalys har en klassificering som utgår från befolkningstäthet och befolkningsstorlek. Hänsyn tas även till avstånd till större städer. Enligt denna definition finns sex kommuntyper. Denna definition bör främst användas när man vill relatera till mer specifika förutsättningar och potentialer i generella och övergripande beskrivningar av kommuner i ett landsbygdsperspektiv.