Skolla (geologi)

Skolla eller skålla är ett geologiskt begrepp och en del i bildandet av vissa bergskedjor. En skolla består av en större del eller skiva av berggrunden som förflyttats upp över ett underliggande flackt förkastningsplan. En skolla kan breda ut sig över tiotals eller hundratals kvadratkilometer och den geologiska uppbyggnaden är ofta komplicerad.

Den svenska fjällkedjan består i huvudsak av skollor, där dessa är förflyttade från väster till öster. Bland dessa finns bland annat Offerdalsskollan, Seveskollan, Särvskollan och Köliskollan.

Även större jordlager eller sedimentära bergarter med en lägre hållfasthet som har förflyttats av en inlandsis eller glaciär kallas skollor. Avlagringen av dessa sker tillsammans med moränen och kallas moränskollor.

Etymologi

NE nämner endast medellågtyska: schulle, 'grästorva', medan SO väljer att nämna lågtyska: scholle, 'skärva'. Ordet är belagt sedan 1527 (SO), med geologisk användning i den tektoniska betydelsen sedan Alfred Elis Törnebohm lagt fram teorin om överskjutning, kring 1890.

Se även

• Flexur (böjning av bergartslager)
• Kritisk kilteori
• Kontakt (geologi)
• Knut Olai Bjørlykke som först anlöt sig till teorin

Källhänvisningar