| Skuggstork Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
| Familj | Skuggstorkar Scopidae Bonaparte, 1849 |
| Släkte | Scopus Brisson, 1760 |
| Art | Skuggstork S. umbretta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scopus umbretta | |
| Auktor | Gmelin, 1789 |
Skuggstork (Scopus umbretta), även skuggfågel, är en afrikansk fågel som numera placeras i den egna familjen Scopidae inom ordningen pelikanfåglar.
Skuggstorken är en medelstor fågel som i snitt är 56 centimeter lång. Dess långt utstående fjäderbeklädnad i nacken tillsammans med den långa, mörka och spetsiga näbben gör att dess huvudform påminner om en hammare vilket också givit den det engelska namnet "hamerkop". Skuggstorken har långa mörka ben, brun fjäderdräkt och mörk stjärt. Den har ett mycket högljutt läte.
Skuggstorken delas vanligtvis upp i två underarter med följande utbredning:
Man har funnit fossil efter ännu en skuggstorksart, Scopus xenopus, som levde under pliocen.
DNA-studier visar att arten trots sitt svenska namn inte står särskilt nära storkarna, utan är istället närmast släkt med träskonäbb, och dessa i sin tur med pelikaner.
Ofta förekommer skuggstorkarna i par. Dess föda är typisk för långbenta vadare och består av fisk, groddjur, gnagare och mindre djur. Den bygger ett stort höstacksliknade bo som vanligen har en diameter på två meter, i en grenklyka och lägger sedan tre till sex ägg. Boet återanvänds år efter år, byggs på, och blir större och större. Ingången till boet är i botten.


Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock okänd.
|