
| Den hÀr artikeln har kÀllor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2021-09) HjÀlp gÀrna Wikipedia med att lÀgga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken pÄ diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
Skyterna [sk-] (fornpersiska đżđ€đąđđŒ Skudra) var under antiken en iransksprĂ„kig geografisk, politisk och kulturell enhet (Skytien) snarare Ă€n en etnisk folkgrupp, som levde omkring Kaspiska havet, pĂ„ de ukrainska stĂ€pperna fram till östra Polen, i norra och östra Iran och vid Altaibergen i Centralasien. Deras rĂ€der nĂ„dde Ă€nda upp till Danmark.[kĂ€lla behövs]

StÀppen mellan Dnestr och Don har under lÄng tid bebotts av boskapsskötande indo-iranska folk vilka anses vara en av de mest betydelsefulla skytiska grupperna. Omkring 800 f.Kr. spred de sig mot Svarta havet, Ukraina, Polen, RumÀnien, Ungern och Bulgarien. Skyterna Äterfinns för första gÄngen i historiska kÀllor i slutet av 700-talet f.Kr. dÄ de invandrade till östra Anatolien i nuvarande Turkiet.
De skytiska kungagravarna i Altaibergen Ă€r berömda för rika fynd av vĂ€lbevarat organiskt material som bland annat drĂ€kter, sadlar och resterna av flera tatuerade kvinnor och mĂ€n. Tack vare permafrosten (stĂ€ndig tjĂ€le) har materialet kunnat bevaras sĂ„ vĂ€l. Den typiska skytiska djurornamentiken med kronhjorten som huvudmotiv pĂ„verkade bland annat den keltiska konsten. Ăven bruket av hĂ€sten i krigiska sammanhang och följaktligen förknippad utrustning som till exempel lĂ„ngbyxan anses vara ett resultat av kontakten med skyterna.
I boken Fortidens slagmarker (utgiven 2014) berĂ€ttar arkeologen Jeanette Varberg att ryska arkeologer de sista 50 Ă„ren hittat 140 vapengravar nordvĂ€st om Svarta havet som innehĂ„ller kvinnor. Flera skelett visar spĂ„r efter strid, och pĂ„ sin resa efter döden har de fĂ„tt med sig sin vapenutrustning. I en av gravarna lĂ„g en 7â10-Ă„rig flicka iklĂ€dd ringbrynja och försedd med tvĂ„ spjut. Detta kan betyda att flickor redan i tidig Ă„lder fick lĂ€ra sig hur man hanterar vapen. Av det totala antalet funna vapengravar i omrĂ„det utgör kvinnogravarna 20 procent. Dessa gravar tillskrivs de nomader som kallats skyter, vilka 600 f.Kr.â200 e.Kr. behĂ€rskade stora delar av stĂ€ppen nordvĂ€st om Svarta havet. Ryska arkeologer tror att dessa kvinnliga krigare utgör bakgrunden till de historier grekerna diktade om krigande kvinnor â amazoner.
|