| Slatte | |
| | |
| Känd sedan | 1400-talets första hälft |
|---|---|
| Ursprung | Småland |
| Stamfar | Anders Slatte |
| Adlad | Uradel |
| Introducerad | 1625 |
| Grad | adlig ätt nr 97 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | efter 1699 |
| Svärdssidan | Eric Slatte, levde 1699 |
Slatte var en medeltida frälseätt, från vilken medlemmar introducerades på som svensk adelsätt på Sveriges Riddarhus vid dess grundande 1625 på nummer 97. Ätten utslocknade efter 1689.
Enligt Gabriel Anreps ättartavlor var ättens äldste kände medlem en väpnare Lars på 1300-talet, vars son Slatte Laurentzson skulle ha givit ätten dess namn. Modernare genealogisk forskning menar dock att den förste med visshet kände Slatten var häradsdomhavanden Anders Slatte, som bodde i Lidhem i Locknevi socken i Vimmerby kommun i Kalmar län, och levde under 1400-talets första hälft (enligt Anrep skulle denna ha varit sonsons son till den nämnde Slatte Laurentzson). Anders Slattes föräldrar heter Jöns Slatte, bördig från Lidhem i Kalmar, och Ingeborg Andersdotter.
Anders Slatte hade patronymikon Larsson. Han var gift med en dotter till Lucia Ulfsdotter. Lucia bodde på sätesgården Lidhem som änka efter Nils Jonsson (kluven sköld). Nils nämns på Lidhem år 1419 och Lucia 1428. Anders omnämns på sätesgården 1428–1430. Huruvida Anders hustru också var dotter till Nils Jonsson är inte klarlagt, och hon kan ha varit en dotter från Lucias tidigare äktenskap innan hon var gift med Nils.
Ätten introducerades 1625 med nr 97 på det då nyinrättade Riddarhuset genom den ovannämnde Anders Slattes sonsons sonsons son, överstelöjtnanten Nils Slatte (död 1638). Gustaf Elgenstierna skriver i Den introducerade svenska adelns ättartavlor:
| ” | Tvenne på riddarhusgenealogien icke upptagna personer, vilka förde ättens vapen – en stjärna över en liggande halvmåne, som vid introduktionen ändrades till en upprättstående halvmåne mot en stjärna – hava icke kunnat inpassas i genealogien, nämligen underhäradshövdingen i Hanekinds härad i Östergötland Gunnar Djäken, som beseglar brev under åren 1408–1420, och häradshövdingen i Kinds härad i Västergötland Knut Håkansson 1516. Den senare tillhörde den västgötska frälsesläkt, som blivit kallad Tun och vars medlemmar i allmänhet förde i vapnet en upprättstående halvmåne mot två stjärnor. | „ |
| – Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor | ||
Ätten utgick på svärdssidan någon gång efter 1699 med denne Nils sonson, korpralen Eric Slatte, vilken detta år tog avsked ur svensk tjänst och bosatte sig i England. Hans dödsår är okänt, han levde 1699.
Hans Gillingstam uppger att Stockholms borgmästare Peder Slatte torde trots sin småländska börd ej kunna vara identisk med Ingeborg Andersdotters son med samma namn, ty han ärvdes 1516 av sin broder Jakob Slatte i Västervik och sin syster Birete i Kalmar"; såsom C. C. Sjöden påpekat, äro även andra personer med tillnamnet Slatte kända, vilka ej kunnat inpassas i frälsesläkten.
Släkttavlan är uppförd enligt Hans Gillingstams Slattarnas äldre filiationer från artikeln Studier rörande Vasatidens lågfrälse, baserad på den enda kända, från 1540-talet härrörande avskriften av Biskop Hans Brasks släktbok.
Med oklar koppling till de tidigare nämnda: Uppgifter från Biskop Hans Brasks släktbok.
Släkttavlan uppförd enligt Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor: