Soldatamazonen är en rätt stor papegoja med kort stjärt. Fjäderdräkten är nästan helt grön med små röda vingfläckar synliga i flykten, liksom små röda fläckar i stjärten. Lätena består av olika skrin och skall.
Utbredning och systematik
Soldatamazon delas in i två underarter med följande utbredning:
Amazona mercenarius mercenarius – förekommer i Anderna från norra Peru till norra Bolivia, med en rapport från Argentina
Soldatamazonen hittas i bergstrakter på mellan 1100 och 3400 meters höjd, den enda amazonen så högt upp i Anderna. Den hittas i par eller småflockar, vanligen flygande över intakta bergsskogar. I Colombia häckar den mellan mars och maj. Vare sig bo eller ägg finns beskrivna, men ruvningstid har uppskattats till 25–26 dagar.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).
Namn
Släktesnamnet Amazona, och därmed det svenska gruppnamnet, kommer av att Georges-Louis Leclerc de Buffon kallade olika sorters papegojor från tropiska Amerika Amazone, helt enkelt för att de kom från området kring Amazonfloden. Ursprunget till flodens namn i sin tur är omtvistat. Den mest etablerade förklaringen kommer från när kvinnliga krigare attackerade en expedition på 1500-talet i området ledd av Francisco de Orellana. Han associerade då till amasoner, i grekisk mytologi en stam av iranska kvinnokrigare i Sarmatien i Skytien. Andra menar dock att namnet kommer från ett lokalt ord, amassona, som betyder "förstörare av båtar".
12Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
12Collar, N. and P. F. D. Boesman (2020). Scaly-naped Parrot (Amazona mercenarius), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.scnpar1.01
↑James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
_-_Flickr_-_Alejandro_Bayer_(3).jpg)
