Olympiska sommarspelen 1924

Olympiska sommarspelen 1924
Grenar	126 grenar i 17 sporter
Deltagare
Nationer	44 länder
Aktiva	3 092
Män	2 956
Kvinnor	136
Värdskap
Land	Frankrike
Ort(er)	Paris
Invigning	5 juli 1924 (för 37 365 dagar sedan)
Spelen öppnades av	Frankrikes president Gaston Doumergue
Läste deltagarnas ed	Georges André
Läste funktionärernas ed	Ej förrän 1972
Elden tändes av	Ej förrän 1936
Avslutning	28 juli 1924
← Antwerpen 1920 Amsterdam 1928 →

Olympiska sommarspelen 1924 var de åttonde moderna olympiska spelen och hölls i Paris i Frankrike från den 4 maj till den 28 juli. Cirka 674 000 betalande åskådare bevistade tävlingarna.

Förlopp

Stadiontävlingarna började den 5 juli, men fotbolls- och rugbyturneringarna hade spelats i maj–juni och skyttetävlingarna avgjordes i juni. Vid tävlingarna i Paris introducerades den olympiska devisen Citius, Altius, Fortius (snabbare, högre, starkare) och det var också första gången man vid avslutningsceremonin hissade tre flaggor: den femringade olympiska flaggan, värdnationens flagga och nästa värdnations flagga.

Tävlingarna vid spelen i Paris var på en betydligt högre nivå både när det gäller resultaten och arrangemangen än i Antwerpen 1920.

Noterbara händelser

• Första gången en stad var arrangör för andra gången. Det blev betydligt bättre nu än förra gången, 1900.
• Antalet deltagande nationer gick från 29 till 44.
• I fäktning tävlade damer för första gången. Danska Ellen Osiier tog guld utan att förlora en enda match.
• Den förste färgade OS-segraren i en individuell gren blev DeHart Hubbard, USA. Han vann längdhoppet på 7,44.
• I den guldvinnande roddåttan från USA satt bland andra Benjamin Spock som senare skrev en bok om barnuppfostran.
• Den legendariske finländske löparen Paavo Nurmi tog inte mindre än fem guld i detta OS.
• Bronsmedaljören på 100 m löpning, nyzeeländaren Arthur Porritt, kom senare att bli generalguvernör på Nya Zeeland. Han var dessutom, i mer än trettio år, det brittiska kungahusets specielle läkare.
• Johnny Weissmuller, USA, senare känd som den klassiske filmhjälten Tarzan, tog flera simguld. Han tog även brons i vattenpolo.
• I det så kallade "trekejsarslaget" på simningens 400 m fritt möttes Johnny Weissmuller, den svenske världsrekordhållaren på distansen, Arne Borg, och Australiens underbarn, blott 16 år gamle Andrew "Boy" Charlton. I ett oerhört jämnt lopp vann till slut Weissmuller på 5.04,2, med Borg på andra och Charlton på tredje plats. Borgs världsrekord på 4.54,7 stod dock kvar.
• I hästpolo vann Argentinas lag landets första OS-guld någonsin.
• Inför en publik på över 60 000 vann Uruguay fotbollsfinalen med 3-0 över Schweiz. Det var Uruguays första OS-guld.
• Amerikanen Robert LeGendre misslyckades att kvala in i sin specialgren längdhopp, men deltog istället i femkamp. I längdhoppsmomentet satte han världsrekord med 7,77 meter (att jämföra med segerresultatet i "ordinarie" längdhopp 7,44).

Konsttävlingar

Konsttävlingar infördes vid olympiska sommarspelen 1912, men var omdiskuterade. Sista gången de förekom i olympiska sammanhang var vid sommarspelen 1948. Vid sommarspelen i Paris skickade 193 konstnärer från 20 länder in verk som ställdes ut i Grand Palais.

Sporter

Medaljfördelning

Plac.	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer
1	USA	45	27	27	99
2	Finland	14	13	10	37
3	Frankrike	13	15	10	38
4	Storbritannien	9	13	12	34
5	Italien	8	3	5	16
6	Schweiz	7	8	10	25
7	Norge	5	2	3	10
8	Sverige	4	13	12	29
9	Nederländerna	4	1	5	10
10	Belgien	3	7	3	13

Deltagande nationer

Totalt var 45 länder anmälda till spelen 1924. Då Kinas fyra anmälda tennisspelare inte kom till start blev det dock bara 44 nationer som deltog. Tyskland var även denna gång bland nationerna som inte inbjöds att delta i spelen av de franska arrangörerna. Ecuador, Haiti, Irland, Litauen, Filippinerna och Uruguay debuterade vid dessa spel. Lettland och Polen deltog i sina första olympiska sommarspel (båda länderna hade deltagit vid de olympiska vinterspelen 1924 i Chamonix).

Referenser

Externa länkar

• Olympiska rörelsen
• Officiell rapport
• Bild från Colombesstadion
• Olympiastadions historik (franska)
• Originalfotografi från invigningsceremonin av olympiska sommarspelen (av Polygoon) (nederländska)
• Wikimedia Commons har media som rör Olympiska sommarspelen 1924.
  Bilder & media

v • r Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896 • Paris 1900 • Saint Louis 1904 • Aten 1906 (Inofficiellt) • London 1908 • Stockholm 1912 • Berlin 1916¹ • Antwerpen 1920 • Paris 1924 • Amsterdam 1928 • Los Angeles 1932 • Berlin 1936 • Helsingfors 1940¹ • London 1944¹ • London 1948 • Helsingfors 1952 • Melbourne 1956 • Rom 1960 • Tokyo 1964 • Mexico City 1968 • München 1972 • Montréal 1976 • Moskva 1980 • Los Angeles 1984 • Seoul 1988 • Barcelona 1992 • Atlanta 1996 • Sydney 2000 • Aten 2004 • Peking 2008 • London 2012 • Rio de Janeiro 2016 • Tokyo 2020 • Paris 2024 • Los Angeles 2028 • Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924 • Sankt Moritz 1928 • Lake Placid 1932 • Garmisch-Partenkirchen 1936 • Sankt Moritz 1940¹ • Cortina d'Ampezzo 1944¹ • Sankt Moritz 1948 • Oslo 1952 • Cortina d'Ampezzo 1956 • Squaw Valley 1960 • Innsbruck 1964 • Grenoble 1968 • Sapporo 1972 • Innsbruck 1976 • Lake Placid 1980 • Sarajevo 1984 • Calgary 1988 • Albertville 1992 • Lillehammer 1994 • Nagano 1998 • Salt Lake City 2002 • Turin 2006 • Vancouver 2010 • Sotji 2014 • Pyeongchang 2018 • Peking 2022 • Milano–Cortina 2026 • Franska Alperna 2030 • Utah 2034 Övrigt Antikens olympiska spel • Internationella olympiska kommittén ¹ Inställda på grund av världskrig