| Sommarkardinal Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kardinaler Cardinalidae |
| Släkte | Piranga |
| Art | Sommarkardinal P. rubra |
| Vetenskapligt namn | |
| § Piranga rubra | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Utbredning | |
Sommarkardinal (Piranga rubra) är en huvudsakligen nordamerikansk fågel i familjen kardinaler inom ordningen tättingar.
Hane sommarkardinal är mycket karakteristisk med sin helt rosenröda dräkt, olikt scharlakanskardinalen (P. olivacea) även på vingar och stjärt. Andra skillnader är större storlek, kraftigare gulaktig näbb och vanan att resa stjärten, liksom en liten tofs. Honan är mindre grön än hona scharlakanskardinal, med blekare vingar bara aningen mörkare än kroppen.

Sången består av fem till tio trastlika fraser, ofta rätt hesa och åtskilda av tydliga pauser. Lätet är en fallande serie hårda omusikaliska pituk till pikitukituk, medan den i flykten avger ett verree.
Sommarkardinal delas in i två underarter med följande utbredning:
Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, med ett fynd från Caernarfonshire, Storbritannien i september 1957 och tre fynd i Azorerna 2006, 2010 och 2011.
Släktet Piranga placerades tidigare i familjen tangaror (Thraupidae). DNA-studier har dock visat att de egentligen är tunnäbbade kardinaler, nära släkt med typarten för familjen röd kardinal.
Sommarkardinalen ses i öppen lövskog eller skog med inslag av tall och ek. Där den förekommer jämsides med scharlakanskardinalen förekommer den senare i tätare och mer högrest skog. Under flyttningen påträffas den i liknande miljöer, men även parker, trädgårdar och strandkanter.
Sommarkardinalen är en bi- och getingspecialist. Den fånger insekterna i flykten och dödar dem genom att slå dem mot en gren. Innan sommarkardinalen äter ett bi avlägsnar den gadden. Den äter även andra insekter men också bär och frukt.

Fågeln lägger en till två kullar med tre till fyra blekblå till blekgröna brunfläckiga ägg som enbart honan ruvar, i elva till tolv dagar. Åtta till tolv dagar efter kläckningen är ungarna flygga, men matas i ytterligare tre veckor av båda föräldrar utanför boet.
Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).
|