Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Motivering: Global artikel där mycket verkar handla om Sverige men där det för en oinsatt inte är tydligt vad. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2025-10)
Snöröjning i Québec.Snöslunga, omkring 1955.Snöröjning på Stickgatan i centrala Ystad 28 feb 2018.
Snöröjning innebär att flytta snö från en plats, särskilt i syfte att kunna upprätthålla trafik. Det sker ofta på vägar, då vägen har ett så tjockt lager snö att det försämrar vägbanan. Snöröjning kan också innebära att man skottar utanför ingången till ett hus för att kunna komma in eller för att minska vikten på taket eller förhindra bildning av istappar. Vanliga redskap och hjälpmedel vid snöröjning är snöskyffel, snöskovel, snöraka, snösläde, snöslunga och snöplog. Ett sätt att slippa snöröjning är uppvärmda gator.
Maskinell snöröjning
Snöröjning på gator och vägar utförs vanligen med lastbil, hjullastare, traktor och ibland även med bil eller fyrhjuling (typ Polaris). (Vanligare i USA) försedda med antingen snöplog eller snöslunga.
Snöröjning på gång- och cykelvägar utförs oftast med mindre hjullastare och traktorer eller redskapsbärare.
För vintersäsongen 2012-2013 har Trafikverket och Storstockholms Lokaltrafik till bangårdarna runt Stockholm anlitat den gigantiska maskinen Snow Removal 700 (SR 700), som utvecklats i samarbete med teknikföretaget Railcare i Skelleftehamn. Det är ett 60 meter långt ekipage med roterande borstar, snöslunga och snösmältare.
För att få framföra snöröjningsfordon på Trafikverkets vägar måste föraren vara certifierad i "Vinterväghållning", vilket är ett prov som skrivs på Trafikverkets kontor.
Sopsaltning
Sopsaltning i Linköping 2016.
Som ett alternativ till plogning och sandning har man för cykelbanor börjat införa en kombination av sopning och saltning, kallad sopsaltning, så att cyklisterna åker på bar asfalt. Odense kommun i Danmark har sedan slutet av 1980-talet tillämpat saltning av cykelbanor, sedan mitten av 1990-talet uteslutande med användning av saltlag i stället för torrt vägsalt och från slutet av 1990-talet med saltningsaggregatet monterat på samma fordon som sopar cykelbanan,. Metoden provades för första gången i Sverige i Linköpings kommun vintern 1998/1999. Metoden har provats och utvärderats bland annat i Stockholms kommun med start vintern 2012/2013 och Karlstads kommun vintern 2014/2015. Fram till november 2016 har metoden börjat tillämpas i 15 svenska kommuner.
Jämställd snöröjning
År 2010 började Karlskoga kommun att prioritera snöröjning av gång- och cykelvägar, busshållplatser samt vägar till förskolor där föräldrar lämnar av sina barn tidigt på morgonen. Motiveringen är att det vid tio centimeters snödjup är svårare att gå och cykla än att åka bil, så därför kan bilisterna få vänta lite längre på snöröjning. Eftersom kvinnor oftare går och cyklar och män åker bil, har prioriteringen kommit att kallas jämställd snöröjning, ibland även feministisk snöröjning. Metoden har spridit sig till andra kommuner och tillämpas sedan 2015 även i Stockholm.
