Sorgkarib
| Sorgkarib Status i världen: Sårbar | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kariber Phaenicophilidae |
| Släkte | Nesospingus |
| Art | Sorgkarib N. speculiferus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nesospingus speculiferus | |
| Auktor | (Lawrence, 1875) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Sorgkarib (Nesospingus speculiferus) är en säregen västindisk tätting som numera placeras i familjen kariber.
Utseende
Sorgkariben är en medelstor tätting med en kroppslängd på 18-20 centimeter. Båda könen är generellt olivbruna ovan och blekgrå eller vita under. Den vuxna fågeln har lätta sotstrimmor på bröstet, vit strupe, en tydlig vit fläck på vingen samt mörk hätta och mörkt ansikte som döljer ögonen. Undergumpen är blekt gulbrun. Hanen har svart övre näbbhalva och vit undre, medan honan har en helsvart näbb. Ungfåglarna liknar sina föräldrar men är brunaktiga under och saknar vingfläcken
Utbredning och systematik
Arten förekommer som namnet avslöjar endast i höglänta områden på ön Puerto Rico, där den förekommer i bergsskogar på mellan 300 och 1350 meters höjd, koncentrerad kring östra och västra sidan av den centrala bergsryggen på ön. Avskogning har lett till att utbredningsområdet fragmenterats.
Familjetillhörighet
Fram tills nyligen placerades den i familjen tangaror (Thraupidae). DNA-studier visar dock den utgör en egen utvecklingslinje nära släkt tillsammans med likaledes karibiska och tidigare tangarorna i Spindalis och Phaenicophilus , men även Microligea palustris och Xenoligea montana, två arter som tidigare ansetts vara skogssångare. Denna grupp står närmare skogssångare och trupialer än tangaror.
Initialt urskildes tre familjer i denna grupp: Nesospingidae med enbart sorgkariben (då under namnet puertoricotangara), Spindalis i familjen Spindalidae samt Xenoligea, Microligea och Phaenicophilus i Phaenicophilidae (då kallade sångtangaror). 2026 inkluderades dock Nesospingidae och Spindalidae i Phaenicophilidae. I samband med detta, för att understryka att de dels ej är några äkta tangaror, dels den unika utbredningen begränsad till Västindien, justerades både svenska namnet på Phaenicophilidae och artnamnet på Nesospingus till kariber respektive karib.
Levnadssätt
Sorgkariben tar nattkvist kollektivt i stora stånd med bambu eller i palmer. De utgör ofta kärnan i blandade artflockar, framför allt vintertid när flyttfåglar från norr tillkommer. Under häckningstid är de mycket territoriella och försvarar sina revir.
Föda
Fågeln lever främst av ryggradslösa djur och frukt. Den har också setts inta ödlor och fågelungar, men huvuddelen av födan består av spindlar, insekter, hundrafotingar, sniglar, och olika sorters frukt, (ofta från Cecropia och Clusia) samt trädgrodor av släktet Eleutherodactylus.
Häckning
Arten häckar från januari till slutet av juli, även om häckning har konstaterats under andra delar av året. Det skålformade boet placeras längst ut på en gren två till tio meter upp. Honan lägger två till tre vita ägg med röbruna fläckar.
Status och hot
Sorgkariben har ett litet utbredningsområde. Till följd av orkanerna Irma och Maria 2017 har habitatförlusten ökat och beståndet minskat kraftigt. Risken finns att den kan minska än mer i antal efter framtida orkaner. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar (VU).
Referenser
- 1 2 Birdlife International 2022 Nesospingus speculiferus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 11 oktober 2022.
- 1 2 BirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2026. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2026. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/
- 1 2 AviList Core Team. 2026. AviList: The Global Avian Checklist, v2026 https://doi.org/10.2173/avilist.v2026
- 1 2 3 4 Raffaele, H., J. Wiley, O. Garrido, A. Keith, and J. Raffaele. 1998. A guide to the birds of the West Indies. Princeton University Press, Princeton, New Jersey.
- ↑ Barker, F.K., K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette (2013), Going to Extremes: Contrasting Rates of Diversification in a Recent Radiation of New World Passerine Birds, Syst. Biol. 62, 298-320.
- ↑ Wetmore, A. 1927. The Birds of Porto Rico and the Virgin Islands. New York Academy of Sciences Scientific Survey Of Porto Rico and Virgin Islands 9(3&4): 254-406.
- 1 2 3 Pérez-Rivera, R. A. 1993. Notes on the Breeding of the Puerto Rican Tanager (Nesospingus speculiferus). Caribbean Journal of Science 29(3-4): 262-264.
- 1 2 3 Pérez-Rivera, R. A. 1997. The Importance of vertebrates in the diet of tanagers. Journal of Field Ornithology. 68(2): 178-182.
- 1 2 Carlo, A. T., Collazo, A. J., and Groom, J. M. 2004 Influences of Fruit Diversity and Abundance in Bird Use of Two Shade Coffe Plantations. Biotropica 36(4): 602-614.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nesospingus speculiferus.
Wikispecies har information om Nesospingus speculiferus.- Läten på xeno-canto.org
|