Splits

För splitsning inom biokemi, se RNA-splitsning.
Splitsar
a. långsplits
b. läggning av kortsplits
c. ögonsplits
d. liksplits
Ögonsplits (överst), kortsplits (mitten) och backsplits (underst).
Arbetare på Götaverken splitsar tågvirke.

Splits är ett sätt att foga ihop rep (slaget tågvirke eller vajer) i varandra eller sig självt genom att kardelerna sticks in under varandra. Vissa splitsar går även att göra på flätade linor, men då på lite annat sätt. En splits är svårare och tar längre tid att göra än en knop, men är i gengäld hållbarare och smidigare. En knop försvagar linan betydligt, ibland så mycket som 50 %, medan en korrekt utförd splits minskar styrkan mycket mindre, också här med variation beroende på typ och utförande.

Några olika typer av splitsar

Källor

Noter

  1. ↑ Merry 1993, s. 10.
  2. ↑ Splits i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
  3. ↑ Pille 2002, s. 78.
  4. ↑ Merry 1993, s. 36–37.
  5. ↑ Svensson 1956, s. [sidnummer behövs].
  6. ↑ Pille 2002, s. 84–85.
  7. ↑ Merry 1993, s. 58–61, 72–75.
  8. ↑ Pille 2002, s. 75–77.
  9. ↑ Merry 1993, s. 28–30.
  10. ↑ Pille 2002, s. 80–83.
  11. ↑ Merry 1993, s. 46–50.
  12. ↑ Hinsholmen.
  13. ↑ Merry 1993, s. 34–35.
  14. ↑ Merry 1993, s. 39.
  15. ↑ Svensson 1956, s. [sidnummer behövs].

Tryckta källor

  • Repmakar'n, Pille (2002). Knop, stek & splits. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-2122-1 
  • Merry, Barbara (1993). Handbok i splitsning. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-1534-5 
  • Svensson, Sam (1956). Handbok i sjömansarbete (tredje upplagan). Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. Libris 2387592. Läst 9 januari 2020 

Webbkällor

Externa länkar