Sportlov

Den här artikeln handlar om skollovet. För den svenska musikgruppen, se Sportlov (musikgrupp).
Utförsåkning är en populär sportlovsaktivitet.
Snowboardåkning är en populär sportlovsaktivitet.
Skridskoåkning är en populär sportlovsaktivitet.

Sportlov (även kallat februarilov, vinterlov, vårvinterlov, kokslov eller skidlov) är ett skollov om vintern.

Sportlov i världen

Belgien

I Belgien styrs vinterferiens placering av påsken, så att vinterferien börjar sex veckor före palmsöndag.

Danmark

I Danmark förekommer vinterferier i vecka 8. Kommuner kring Köpenhamn har vanligtvis vinterferier i vecka 7. Vissa kommuner låter placeringen styras av påsken, så att tiden mellan loven ej blir "för kort".

Finland

Sportlovet i Finlands skolor (fi. hiihtoloma, "skidlov", numera även talviloma, "vinterlov") varar en vecka och hålls i februari-mars, mellan vecka 8 och 10. Tidpunkten är olika i olika kommuner, för att minska trängseln i trafiken och i skidsportcentren i norra Finland.

Idén om sportlov framfördes 1926 av Santeri Hirvonen i tidningen Kasvatus ja koulu (”uppfostran och skola”), som motvikt till inomhusarbetet. Grankulla Samskolan införde sportlovet 1927. Lauri Pihkala tog sig an idén under 1930-talet och 1933 togs sportlovet allmänt i bruk i skolorna.

Åland

På Åland är sportlovet vecka 8.

Nederländerna

I Nederländerna infördes så kallade förårsferier under 1970-talet. De ligger i mitten eller slutet av februari och Nederländerna är här uppdelat i två delar och den södra delen har lovet först.

Norge

De så kallade "vinterferierna" inträffar under vecka 7, 8 eller 9 och delas in efter fylke, där statsforvalteren avgör vilken vecka.

2010 inföll vinterferierna 22–28 februari i alla fylker utom Aust-Agder fylke, Vest-Agder fylke, Hordaland fylke, Oppland fylke och Troms fylke, där de inträffade 1–7 mars, och Finnmark fylke där tiden varierar mellan kommunerna.

Schweiz

I Schweiz varar sportferierna 1-2 veckor och varierar mellan kantonerna från slutet av januari till början av mars.

Sverige

Huvudartikel: Sportlov i Sverige
Utförsåkare i Hundfjället i Sälenfjällen under vecka 9, en av sportlovsveckorna i Sverige.

Sportlovet i Sverige har sitt ursprung i de så kallade kokslov som infördes 1940 för att spara på uppvärmningen av skolorna under andra världskriget. Redan 1937 hade man dock flyttat några av dagarna från påsk- och pingstloven flyttats till februari, vilket blev början på skapandet av ett vårvinterlov.

Sportlovet i Sverige varar i en vecka under februari eller mars, mellan vecka 7 och 10. På orter där lovet äger rum i februari kallas lovet även för februarilov. Normalt brukar de svenska kommunerna fördela sportlovet över en treveckorsperiod. I vissa kommuner förekommer flexibelt sportlov, då eleverna själva får välja vecka.

Tyskland

I Tyskland styrs vinterferiernas placering av förbundsländerna och varar i regel en vecka.

USA

Uppslagsordet ”Spring break” leder hit. För en amerikansk romantisk komedi från 1983, se Spring Break (film, 1983).

Spring break betyder vårlov och är vad skollov under vårterminen i bland annat USA och delar av Kanada kallas. Vanligt förekommande är att åka till varmare breddgrader och festa. Detta sker ofta i Cancún Mexiko, i Florida, samt inte minst längs kusten i Texas till exempel South Padre Island. Man brukar ta sig till andra länder, eftersom minimiåldern för alkoholservering i USA är 21 år.

Österrike

I Österrike ligger vinterferierna i februari och varar en vecka. Ferierna ligger i mitten av skolåret och kallas därför semesterferier (Semester här avser termin). Feriernas placering varierar mellan förbundsländerna.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Vinterferie, 27 november 2010.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia, Talviloma, 2 september 2010.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Vinterferie, 16 april 2010.

Fotnoter

  1. 1 2 ”sportlov”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sportlov. Läst 25 februari 2017.
  2. ↑ Pålsson, Evelina (13 februari 2013). ”Kokslov som blev sportlov”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/livsstil/kokslov-som-blev-sportlov. Läst 25 februari 2013.
  3. ↑ ”Skolornas arbetstider och lov läsåret 2020–2021”. Utbildningsstyrelsen. https://www.oph.fi/sv/nyheter/2020/skolornas-arbetstider-och-lov-lasaret-2020-2021. Läst 23 augusti 2021.
  4. ↑ ”Sportlov på Åland”. Visit Åland. Arkiverad från originalet den 16 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190116200659/http://www.visitaland.com/gora/sportlov-pa-aland/. Läst 16 januari 2019.
  5. ↑ ”Skoleåret 2012/2013” (på norska). Dinside.no. Arkiverad från originalet den 5 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130305074723/http://www.dinside.no/24659/finn-ferien-i-skoleaaret-2012-2013. Läst 25 februari 2013.
  6. ↑ Bodil Hasselgren (22 februari 2021). ”Sportlovet” (på svenska). Företagshistoria. https://foretagshistoria.se/naringslivet/sportlovet/. Läst 13 september 2026.
  7. ↑ ”Läsårets omfattning”. Lärarstiftelsen. https://lararstiftelsen.se/lasarets-omfattning-en-historisk-tillbakablick-till-tiden-fore-1970/. Läst 16 maj 2026.
  8. ↑ ”Drinking Age Limits”. International Center for Alcohol Policies. sid. 3. Arkiverad från originalet den 20 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130120062253/http://www.icap.org/portals/0/download/all_pdfs/icap_reports_english/report4.pdf. Läst 18 maj 2013.
  9. ↑ Bill Marsh (19 mars 2006). ”The Innocent Birth of the Spring Bacchanal”. New York Times. http://www.nytimes.com/2006/03/19/weekinreview/19marsh.html?_r=0. Läst 18 maj 2013.

Externa länkar