Lokal förvaltning i Israel

Lokal förvaltning i Israel omfattar de lokala myndigheter (hebreiska: רשות מקומית, rashut mekomit) som ansvarar för den lokala förvaltningen i Israel. En lokal myndighet är den minsta geografiskt-administrativa enheten i landet. År 2026 fanns det 259 lokala myndigheter i Israel: 82 stadskommuner, 121 landskommuner, 54 regionala kommuner och två industrikommuner.

Den rättsliga grunden för de lokala myndigheternas organisation utgörs bland annat av kommunförordningen från 1934 och förordningen om lokala råd från 1941. Deras verksamhet regleras även av ett stort antal andra lagar.

Typer av lokala myndigheter

De lokala myndigheterna i Israel är indelade i fyra typer:

• Stadskommuner (hebreiska: עירייה, ʿiriyya), som förvaltar städer. En stadskommun omfattar vanligen en stad med fler än 20 000 invånare. En stadskommun kan även omfatta flera närliggande samhällen efter en sammanslagning av lokala myndigheter.
• Landskommuner (hebreiska: מועצה מקומית, moʿatsa meqomit), som förvaltar mindre städer eller tätbebyggda samhällen.
• Regionala kommuner (hebreiska: מועצה אזורית, moʿatsa ezorit), som sammanför flera mindre samhällen på landsbygden, exempelvis kibbutzer och moshaver, och förvaltar dem som en gemensam enhet.
• Industrikommuner (hebreiska: מועצה מקומית תעשייתית, moʿatsa meqomit taʿasiyatit), som förvaltar industriområden. Industrikommunerna är en särskild typ av lokal myndighet och kan omfatta områden utan permanent befolkning.

Därutöver finns cirka fem procent av Israels yta som inte tillhör någon lokal myndighet. Sådana områden betecknas obundna områden.

Källor