Stampverk är en typ av fallhammare, som tidigare användes för krossning och sönderdelning av material. Ett stampverk fungerar i princip som en mortel; tunga, ibland järnskodda klubbor eller bjälkar (stampar) lyfts upp och faller ned av sin egen tyngd på materialet som ska krossas. Stampverk kan vara drivna av vattenkraft (vattenkvarn med ett vattenhjul) eller vindkraft (inbyggt i en väderkvarn). Hela byggnaden kan då kallas stampkvarn.
Stampkvarnen Stampen vid Mølleåen på Nordsjälland, kallades år 1643 för Stokmøllen eller StubbeMølle, vilket sägs ha berott på stamparna (stockarna) och inte på att denna stampkvarn skulle ha varit exempelvis en vinddriven stokmølle eller en likaledes vinddriven stubbkvarn. En kvarn längs Rönne å i Skåne, där stampning också bedrevs, kallades år 1664 för Stochemøllen och efter år 1694 även för Stampamöllan. Stocka- i ortnamnet Stockamöllan kan således ha åsyftat stamparna (stockarna) i stampkvarnen.
Benstamp var ett stampverk som tidigare användes för krossning av djurben till benmjöl vilket användes som gödningsmedel innan konstgödning kom i allmänt bruk.
Sinnerstamp var ett stampverk som tidigare användes i masugnar för återvinning av små järnpartiklar genom att krossa slagg.
Malmstamp användes i masugnar för att krossa malmen efter rostningen i rostugnen. Att krossa malmen i mindre stycken kallades tidigare för ”bokning”. Malmstampen ersattes senare av malmkrossen. Se även bokare.
Stampverk har använts för många ändamål, till exempel blyertsstamp, stampkvarn för att stampa växter som lin och hampa för tillverkning av rep och segel, se till exempel väderkvarnen Spelbomskan, för beredning av ingående beståndsdelar i tillverkning av krut och för krossning av bark för användning vid vegetabilisk garvning.