| Stina Larsdotter | |
| Född | 1760 |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Predikant |
| Redigera Wikidata | |
Stina Larsdotter, född 1760, levde 1773, var en svensk kristen predikant. Hon spelade en viktig roll i utvecklingen av predikosjukan i Sverige.
Stina Larsdotter var dotter till en inhysesman i Nedertorneå socken. Det första kända utbrottet av predikosjukan uppmärksammades i Övertorneå socken 1773 då Stina Larsdotter, en fattig 13-årig analfabet, predikade om behovet av bot, bättring och syndaånger under extatiska former i efterdyningar av hennes krampanfall.
Larsdotter följdes av den 11-åriga Sophia Hast som på ett liknande sätt uppmanade till avhållsamhet från all sorts synd. Dessa båda predikoflickor utlöste den epidemi av predikosjuka som under ett par år gick genom Övertorneå och nådde en del av de angränsande socknarna.
När epidemin nådde sin kulmen, troligen i mitten av 1775, uppgick predikanternas antal till 87 i Övertorneå församling enligt den förteckning kyrkoherden Isaac Grape upprättade. I avhandlingen 'Norrländskt fromhetslif på sjuttonhundra-talet' 1919 beskrev kyrkoherden i Grundsunda socken Carl Hasselberg utförligt predikosjukan i Tornedalen under andra hälften av 1700-talet.