Stomi

Stomi (av latinska stoma, av grekiska avστόμᾰ, stóma, "mun" eller "öppning") är en medicinsk term för ett kirurgiskt ingrepp där man placerar en öppning på magens framsida (buken) med syfte att tömma urin eller avföring. Den första lyckade stomioperationen utfördes år 1793.

År 1750 berättas i Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar om en dräng i Värmland som genom en olycka, i vilken han i ett fall från en häst hade blivit genomborrad av en gärdsgårdsstör, hade fått en öppning in i tarmen. Efter att skadan "läkts med ett pip-sår (fistel)" har "den öppnade tarmen fast-grodt vid yttra såret, och utsläpper der excrementerna i en af drängen gjord och bårlig läder påssa".

Olika typer av stomi

• Kolostomi – stomi av tjocktarmen (colon).
• Ileostomi – stomi av tunntarmen.
• Urostomi – av tunntarm där urinledarna kopplas för att ersätta urinblåsan.
• Transversostomi – stomi av mellersta delen av tjocktarmen.

Indikationer

Orsaken till att man väljer att anlägga en stomi är ofta operationer där man tar bort en del av tarmen där sjukdomen finns (tarmresektioner), till exempel vid

• Tjocktarmscancer
• Ändtarmscancer
• Ulcerös colit
• Morbus Crohn
• Familjär polypos som på sikt leder till cancer
• Divertikulit
• Medfödda missbildningar som Hirschsprungs sjukdom
• Avgränsad tarmdöd, så kallad gangrän, till exempel vid tarmvred
• För att skydda ett kirurgiskt ingrepp eller vid fistlar kan en stomi anläggas ovanför detta (loopiliostomi)

Stomin kan vara permanent eller tillfällig då tarmen kopplas ihop senare.

Funktion

Stomin omsluts av ett stomibandage som är fäst på magen med en stomiplatta där avföringen samlas upp i en stomipåse, stomibandaget är helt tätt för lukt och läkage. Stomibandaget byts eller töms, en till flera gånger per dag, beroende på hur mycket som kommer. Konsistensen av avföringen kan vara från fast om stomin sitter på tjocktarmen till flytande om stomin sitter på tunntarmen.

Att leva med stomi

Det kännas jobbigt och kanske pinsamt med stomi, speciellt i början. Oron över om den ska läcka, lukta eller synas kan påverka den stomiopererade från att leva ett normalt socialt liv. Att lära sig hur det fungerar och att sköta stomibandaget gör att livet för de flesta efter en tid kan fungera som vanligt. Det går bra att arbeta, motionera, ha sex och bada utan att stomin och stomibandaget störs. Om man har stomi på tunntarmen och äter sent på kvällen kan man behöva tömma stomibandaget på natten.

En stomioperation förändrar kroppen då avföringen eller urinen kommer ut på buken och blir mer synlig. Detta kan påverka kroppsuppfattningen och självkänslan. Det är viktigt att få information både skriftligt och muntligt om de fysiska förändringar som operationen innebär. Information och kunskap kan göra att det blir lättare med rehabiliteringen och att acceptera den nya situationen.

Kosten

Vid ett kirurgiskt ingrep i tarmen kan det bli ett trångt avsnitt (oavsett om stomi anläggs eller inte). Det gör att viss mat kan ha svårt att passera, eller orsaka mer eller mindre stopp. Det är viktigt att man fördelar och tuggar maten noga. För personer med ileostomi behöver också få i sig vätska och salt. Även vätskeersättning kan behövas till exempel vid varma dagar, så man får i sig tillräckligt med salter/elektrolyter. Det kommer inte bara avföring utan även gaser vilket kan vara ett problem. Stomibandaget har gasfilter där gaser men inte lukt släpps ut. Det kan låta när gasen går genom stomin och eftersom det inte går att "knipa ihop" kan ljud komma utan att man kan styra det. Exempel på gasbildande mat är bönor, kål och lök. Även kolsyrad dryck är gasbildande.

Vad man kan äta och inte, är väldigt olika. Men den första tiden efter kirurgi bör man undvika, eller ta det försiktigt med mat innehållande grova fibrer så som majs ärtor, svamp, sparris, nötter, popcorn och torkad frukt.

Referenser