Strandslamfluga
| Strandslamfluga |
 |
| Systematik |
|---|
| Domän | Eukaryoter
Eukaryota |
|---|
| Rike | Djur
Animalia |
|---|
| Stam | Leddjur
Arthropoda |
|---|
| Understam | Sexfotingar
Hexapoda |
|---|
| Klass | Egentliga insekter
Insecta |
|---|
| Ordning | Tvåvingar
Diptera |
|---|
| Familj | Blomflugor
Syrphidae |
|---|
| Släkte | Slamflugor
Eristalis |
|---|
| Art | Strandslamfluga
E. anthophorina |
|---|
| Vetenskapligt namn |
|---|
| § Eristalis anthophorina |
| Auktor | (Fallen, 1817) |
|---|
| Synonymer
|
|---|
Eristalomyia luleoensis Kanervo, 1934
Eristalis mellissoides Hull, 1925
Eristalis perplexus Hull, 1925
Eristalis mellisoids Hull, 1925
Eristalis toyoharensis Matsumura, 1916
Eristalis toyohare Matsumura, 1911
Eristalis occidentalis Osburn, 1907
Eristalis montanus Williston, 1882
Eristalis everes Walker, 1852
Eristalis semimetallicus Macquart, 1850
Eristalis nebulosus Walker, 1849
Syrphus nitidiventris Zetterstedt, 1843
Eristalis bastardii Macquart, 1842
Eristalis pterelas Harris, 1835 |
| Hitta fler artiklar om djur med |
Strandslamfluga (Eristalis anthophorina) är en fluga som beskrevs 1817 av Carl Fredrik Fallén. Arten ingår i släktet slamflugor (Eristalis) och familjen blomflugor. Catalogue of Life placerar den dessutom i undersläktet Eristalis (Eoseristalis).
Utseende
Strandslamfluga ger ett humlelikt intryck på grund av sin tydliga behåring. Den är relativt liten med en längd på 11–13 millimeter. Ansikte† har en svart mittstrimma på gulaktigt, pudrad bas, och de svartbruna antennerna har korthårigt antennborst. Ryggskölden är mörk med ljusgul behåring, medan skutellen är blekgul medan bakkroppen har rödgula parfläckar som oftast omges av gul behåring. Hos nordliga exemplar kan dock bakkroppens fläckar vara mindre och behåringen i stor utsträckning svart. Vingarna kännetecknas av ett kort vingmärke och mörk vingfläck, som syns extra tydligt hos honan. Benen är till största delen svarta med gula knän och gula skenben. Den kan knappt förväxlas med andra arter i Skandinavien, även om vissa mörka individer kan påminna om närstående arter inom slamflugesläktet.
Utbredning
Strandslamfluga har en holarktisk utbredning och förekommer i Norden, Baltikum, lokalt i norra Nederländerna och östra Frankrike, i Tyskland, Polen, Tjeckien, Rumänien och Europeiska Ryssland. Vidare förekommer den i Sibirien österut till Mongoliet och Japan samt i västra Nordamerika, från Alaska till Kalifornien och New Mexico.
Förekomst i Norden
Strandslamflugan har en vid utbredning i Norden och finns över större delen av Sverige, med undantag för de södra fjälltrakterna. Den är särskilt vanlig längs Mälaren samt längs Östersjökusten i Svealand och Norrland. I Finland förkommer den i stort sett i hela landet, medan den i Norge främst har en nordlig utbredning eftersom lämpliga strandmiljöer saknas i syd. I Danmark förekommer den i nästan hela landet, men rapporteras vara på tillbakagång.
Ekologi
Strandslamflugan påträffas främst på blommande strandängar och vattenväxter. Den lever främst i våtmarker, bland vattenvegetation och på strandängar, men undviker troligen miljöer med högre salthalter. Arten har en lång flygtid som i Skandinavien sträcker sig från mitten av april i sydligare områden, ända fram till mitten av september. Under denna period besöker flugan en stor mängd olika blommor som kabbleka, älggräs, maskrosor, strandaster och blommande träd som lönn och lind. Larverna utvecklas i varma lägen längs strandkanter, främst i ruttnande växtmaterial som tång och grönslick samt i strandnära vattensamlingar. Det finns även historiska observationer av flugor som sökt sig till kadaver, vilket antyder att äggläggning i sällsynta fall även skulle kunna ske där.
