| Sundagylling Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Gyllingar Oriolidae |
| Släkte | Oriolus |
| Art | Sundagylling O. xanthonotus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Oriolus xanthonotus | |
| Auktor | Horsfield, 1821 |
Sundagylling (Oriolus xanthonotus) är en fågel i familjen gyllingar inom ordningen tättingar.
Sundagylling är en streckbröstad gylling med rätt lång skär näbb och mörkröda ögon. Hanen är gul med glansigt svart på huvudet och mörka vingar. Honan är olivgrön. Sången är kort med melodisk, ofta med den sista tonen utdragen. Bland lätena hörs hårda "chew", likt en nötskrika.
Strimgylling delas in i fyra underarter:
Buktalargyllingen (O. consobrinus) kategoriserades tidigare som en del av xanthonotus, då med det svenska namnet strimgylling, men urskiljs sedan 2023 som egen art efter studier.
Arten hittas i skogar och skogsbryn i lågland eller lägre bergstrakter, vanligen i trädkronorna. Den ses både enstaka, i par eller i artblandade flockar.
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).
|