| Sundaspett Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hackspettartade fåglar Piciformes |
| Familj | Hackspettar Picidae |
| Släkte | Yungipicus |
| Art | Sundaspett Y. moluccensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Yungipicus moluccensis | |
| Auktor | (Gmelin, 1788) |
| Synonymer | |
| |
Sundaspett (Yungipicus moluccensis) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.
Sundaspetten är en liten färglös hackspett. Fjäderdräkten är övervägande brunaktig, med vitstrimmigt huvud, fläckig rygg och ljusgrå streck på beigefärgat bröst. Hanen har en liten röd fläck på hjässans baksida. Gråkronad hackspett är mer svartvit, med inte lika prydligt strimmigt huvud, renare vit undersida och oregelbunden ljus fläckning på rygg och vingar. Lätet hos sundaspetten består av en ljus skallrande drill.

Sundaspett delas in i två underarter med följande utbredning:
Tidigare betraktades hinduspett (Y. nanus) utgöra en del av sundaspett, men den urskiljs nu allmänt som egen art.
Tidigare placerades den i släktet Dendrocopos och vissa gör det fortfarande. DNA-studier visar dock att den står närmast tretåig hackspett (Picoides tridactylus) och förs numera oftast tillsammans med några andra asiatiska små hackspettar till Yungipicus. Andra, som Birdlife International, inkluderar den dock i Picoides.
Sundaspetten hittas i olika skogsmiljöer från ursprunglig regnskog till mer parkartat landskap och skogskanter. Den hittas också i höga träd nära bybebyggelse, igenväxta plantage, mangroveträsk, kustnära buskmarker och ibland även i parker och trädgårdar. Födan består av insekter, men tar också bär, frukt och nektar. Arten ses vanligen enstaka, ibland i par, födosökande på tunna grenar högt upp i träden liksom buskstammar nära marken. Olikt större hackspettar födosöker den vanligast genom att plocka direkt från ytan, men kan också gräva under bark och ibland hacka, oftast med dämpat pickande, men ibland febrilt och ljudligt.
Häckningssäsongen sträcker sig från mars till augusti på Malackahalvön, på Stora Sundaöarna april–juli samt i oktober. Fågeln häckar ut ett bohål mellan två och 14 meter upp i ett träd, vanligen på undersidan av en smal död gren. Däri lägger den två till tre ägg.
Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).
|