Superskor

"Superskor" från sportutrustningsföretaget On.

Superskor eller kolfiberskor, i vetenskapliga sammanhang ofta kallade advanced footwear technology (AFT), är en typ av skor som används inom landsvägs- och terränglöpning. Superskor har sedan de lanserades 2016 blivit helt dominerande på den högsta nivån inom dessa grenar. Den första kommersiellt tillgängliga superskon var Nikes Zoom Vaporfly 4%. Namnet refererade till mätningar som visade att skon förbättrar löpekonomin med omkring 4 %. I banlöpning används spikskor utformnade enligt liknande principer.

Resultatutveckling

Utvecklingen av superskor anses ha varit den enskilt viktigaste orsaken till att många världsrekord inom löpning har förbättrats avsevärt under 2020-talet. Sedan de första kommersiella superskorna lanserades har alla världsrekord inom landsvägslöpning från 5 km till maraton slagits av löpare med superskor på fötterna.

Ett mycket uppmärksammat resultat uppnåddes 2026 i herrarnas maraton där vinnaren Sabastian Sawe och tvåan Yomif Kejelcha båda sprang under "drömgränsen" två timmar i London Marathon. Vid samma tävling slog Tigst Assefa världsrekord för damer. Alla tre bar superskor av modellen Adidas Adizero Adios Pro Evo 3.

Utformning

Supersko av modellen Nike Zoom Vaporfly som sågats upp i längdriktningen för att visa hur den är uppbyggd med kolfiberplatta i mellansulan.

Gemensamt för de skor som kallas superskor eller AFT är en styv platta eller stavar av kompositmaterial, oftast kolfiber, inbäddade i en hög mellansula, som tillverkas av ett lättviktig skummaterial med hög elastisk energiåtervinning. Skon har också en böjd geometri. Vanliga material i mellansulan är polyeterblockamid (PEBAX) och etylvinylacetat (EVA). Materialvalet och utformningen av skorna ger dem låg vikt och dessutom hög energiåtervinning.

Regelförändringar

World Athletics förhöll sig inledningsvis avvaktande till utvecklingen av superskor. Efter att studier visat på förbättrad löpekonomi insågs behovet av reglering och man tog snabbt fram ett regelverk som infördes 2020. Skoreglementet ändrades så att högsta tillåtna höjd på sulan sattes till 40 mm och det blev otillåtet att stapla styvhetselement på varandra i mellansulan. Inledningsvis begränsades också användningen av prototyper genom att man bara godkände skor som funnits på den öppna marknaden i fyra månader, men det beslutet har senare tagits tillbaka.

Utvecklingen har jämförts med de kritiserade så kallade haj- och superdräkterna inom simsporten, som under det tidiga 2000-talet ledde till ett stort antal världsrekord inom simning.

Referenser

  1. ↑ Bergstedt, Therese (27 juni 2021). ”Kritiker: Superskorna förstör löpningen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/0KMp7E/kritiker-superskorna-forstor-friidrotten. Läst 7 maj 2026.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 Lewis, Tim (7 april 2024). ”‘Why wouldn’t you, if you can run faster?’: the unstoppable rise of the carbon-fibre super shoe” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/sport/2024/apr/07/carbon-fibre-super-shoe-running-marathon-vaporfly-adziero-tracksmith. Läst 8 maj 2026.
  3. 1 2 3 4 5 6 Hébert-Losier, Kim; Pamment, Milly (2023-03-04). ”Advancements in running shoe technology and their effects on running economy and performance – a current concepts overview”. Sports Biomechanics 22 (3): sid. 335–350. doi:10.1080/14763141.2022.2110512. ISSN 1476-3141. PMID 35993160. https://doi.org/10.1080/14763141.2022.2110512. Läst 7 maj 2026.
  4. 1 2 3 Agini, Samuel och Müller, Florian (27 april 2026). ”Adidas gains marathon dominance with 97-gramme ‘supershoes’”. Financial Times. https://www.ft.com/content/25562245-0abe-4c04-a014-133ff252f2db. Läst 8 maj 2026.
  5. 1 2 Anders Szalkai (22 mars 2022). ”Därför springer du snabbare med kolfiberskor”. Runner's World. https://runnersworld.se/svensk-professor-darfor-springer-du-snabbare-med-kolfiberskor/. Läst 8 maj 2026.