Supersyra

Supersyror kallas de syror som är starkare än 100 % svavelsyra. Enligt modern definition är en supersyra ett medium där den kemiska potentialen för protonen är högre än i ren svavelsyra.

Supersyror är betydelsefulla inom organisk kemi. Två supersyror som är kommersiellt tillgängliga är trifluorometansulfonsyra (CF₃SO₃H) och fluorsvavelsyra (HSO₃F). Båda dessa supersyror är tusen gånger starkare än svavelsyra. Lewissyra och Brønstedsyra är två syror som ofta kombineras för att förbereda starkare supersyror, bland annat fluoroantimonisk syra som är ca en miljon miljarder gånger starkare/surare än 100 % ren svavelsyra.

Karboransyror är en annan grupp supersyror, vilka också hör till de starkaste supersyror man känner till. Karboransyra går att lagra på glasflaska, vilket är ovanligt då de flesta supersyror fräter igenom glaskärl. Man tror att karboransyran kan få en tillämpning vid utveckling av vitaminpreparat och syrade organiska molekyler.

Historia

1927 bestämde James Bryant Conant att termen supersyra skulle innefatta alla syror som var starkare än konventionella mineralsyror. Definitionen ändrades senare av Ronald Gillespie år 1971 till dagens definition. År 1994 fick den ungersk-amerikanske kemisten George A. Olah nobelpriset "för sina bidrag till karbokatjonernas kemi", och därmed också till framställningen av supersyror.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Superacid, 16 februari 2019.

Noter

1 2 Hall NF, Conant JB. ”A Study of Superacid Solutions”. Journal of the American Chemical Society 49: sid. 3062–70. doi:10.1021/ja01411a010. Läst 15 oktober 2026.
↑ Himmel D, Goll SK, Leito I, Krossing I (2010). ”A Unified pH Scale for All Phases”. Angew. Chem. Int. Ed. 49: sid. 6885–6888. doi:10.1002/anie.201000252. PMID 20715223. Läst 15 oktober 2026.
↑ Gillespie, R. J.; Peel, T. E.; Robinson, E. A. (1 oktober 1971). ”Hammett acidity function for some super acid systems. I. Systems H2SO4-SO3, H2SO4-HSO3F, H2SO4-HSO3Cl, and H2SO4-HB(HSO4)4”. Journal of the American Chemical Society 93: sid. 5083–5087. doi:10.1021/ja00749a021. ISSN 0002-7863. Läst 15 oktober 2026. ”The work of Jorgenson and Hartter formed the basis for the present work, the object of which was to extend the range of acidity function measurements into the super acid region, i.e., into the region of acidities greater than that of 100% H2SO4.”.

[Conant-1] 1 2 Hall NF, Conant JB. ”A Study of Superacid Solutions”. Journal of the American Chemical Society 49: sid. 3062–70. doi:10.1021/ja01411a010. Läst 15 oktober 2026.

[Krossing-2] Himmel D, Goll SK, Leito I, Krossing I (2010). ”A Unified pH Scale for All Phases”. Angew. Chem. Int. Ed. 49: sid. 6885–6888. doi:10.1002/anie.201000252. PMID 20715223. Läst 15 oktober 2026.

[3] Gillespie, R. J.; Peel, T. E.; Robinson, E. A. (1 oktober 1971). ”Hammett acidity function for some super acid systems. I. Systems H2SO4-SO3, H2SO4-HSO3F, H2SO4-HSO3Cl, and H2SO4-HB(HSO4)4”. Journal of the American Chemical Society 93: sid. 5083–5087. doi:10.1021/ja00749a021. ISSN 0002-7863. Läst 15 oktober 2026. ”The work of Jorgenson and Hartter formed the basis for the present work, the object of which was to extend the range of acidity function measurements into the super acid region, i.e., into the region of acidities greater than that of 100% H2SO4.”.