| Sven Dimborg | |
| Född | 1661 Dimbo, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 juni 1731 Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet, master of science, Uppsala universitet, Kungliga Akademien i Åbo, |
| Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare, domare |
| Befattning | |
| Rektor Assessor (1706–1718) Lagman (1718–1722) Lagman i Ångermanlands och Västerbottens lagsaga (1722–1730) | |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet Kungliga Akademien i Åbo (1688–1690) Tartu universitet (1690–1706) |
| Maka | Maria Christina Dimborg (g. 1691–1731) |
| Föräldrar | Andreas Svenonis Dimbodius Kristina Gyltebackia |
| Heraldiskt vapen | |
| Redigera Wikidata | |

Sven Dimborg, före adlandet 1719 Dimberg, född 1661 i Dimbo i Västergötland, död 12 juni 1731 i Stockholm, var en svensk akademiker och jurist.
Dimborg var son till kyrkoherden i Sunnersbergs pastorat Andreas Svenonis Dimbodius (1627–1675) och Christina Gyltbackia samt sonson till kyrkoherden i Dimbo pastorat Sven Svenonis (död 1633).
Dimborg blev student vid Uppsala universitet 1676 och vid Åbo akademi 1677. Han var åter i Uppsala i januari 1681, där han responderade 1683. Han disputerade i Uppsala 1685 och blev magister samma år. Efter examen reste han i Europa, bland annat i England, där han inköpte Isaac Newtons Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, som publicerades 1687.
Han blev professor 1668 och också bibliotekarie 1689 vid Åbo akademi. Han blev professor i matematik, optik och mekanik vid Academia Gustavo Carolina 1690 och assessor i livländska hovrätten 1706. Sven Dimberg var troligen den förste som introducerade Newtons nya naturvetenskapliga teorier vid ett svenskt universitet.
Han var därefter lagman i Dalbo lagsaga från 1718. Han adlades 23 juni 1719 och introducerades 1720 under nr 1619. Han var lagman i Ångermanlands och Västerbottens lagsaga 1722–1730.
Sven Dimberg gifte sig 1691 med Maria Christina Jonasdotter Merling (1672–1742). Paret hade inga barn.
|