Sydfladdermus

	Sydfladdermus; Status i världen: Livskraftig (lc); Status i Sverige: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Däggdjur; Mammalia
Ordning	Fladdermöss; Chiroptera
Familj	Läderlappar; Vespertilionidae
Släkte	Eptesicus
Art	Sydfladdermus; E. serotinus
Vetenskapligt namn
	§ Eptesicus serotinus
Auktor	Schreber, 1774
Utbredning
Synonymer
	gabonensis (Trouessart, 1897);
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Sydfladdermus (Eptesicus serotinus, syn. Cnephaeus serotinus) är en fladdermusart i familjen Vespertilionidae (läderlappar).

Det är en stor fladdermusart med en vingbredd på cirka 34–38 centimeter, kroppslängd mellan 6 och 8 centimeter (huvud och bål) och vikt upp till 35 gram. Pälsen är rödbrun på ovansidan, ljusbrun på buken. Svanslängden är 5 till 6 cm och underarmarna är 4,9 till 5,7 cm långa. Denna fladdermus har 1,0 till 1,8 cm långa bakfötter och 1,4 till 1,8 cm stora öron.

Vanor

Sydfladdermusen har ett karakteristiskt flygsätt där den omväxlande dyker och stiger. Den jagar dels med början före skymningen, dels framåt gryningen. Födan består främst av skalbaggar och nattflyn.

Arten föredrar skogsmiljö, men kan också uppehålla sig i mer kulturpåverkade biotoper, även i samhällen.

Vintersömnen är lång, från september–oktober till april–maj. Parningen äger troligen rum under hösten, och en eller två ungar föds i maj–juni. Ungarna blir flygga efter 3 till 4 veckor. Sydfladdermus kan utföra flyttningar över upp till 100 km mellan platsen för övervintringen och platsen där ungarna föds. Liksom hos flera andra fladdermöss i Europa bildar honor före ungarnas födelse egna kolonier som är skilda från hannarna.

Lätet är en serie snabba skrin, med en medelfrekvens på 25 kHz.

Man tror att sydfladdermus är det första exemplet på ett däggdjur som parar sig utan penetration

Utbredning

Sydfladdermusen finns i sydöstra England, Danmark, hela Central- till Sydeuropa, vidare österut till södra och mellersta Asien samt Nordafrika. Den är dock mycket sällsynt i Sverige; endast enstaka fynd i Skåne, där den iakttogs för första gången 1982, längs ostkusten och på Öland.

Arten når i bergstrakter 1440 meter över havet.

I Sverige togs sydfladdermus upp på 2010 års rödlista från Artdatabanken som starkt hotad.

Referenser

↑ Godlevska, L., Kruskop, S.V. & Gazaryan, S. 2019 Cnephaeus serotinus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 mars 2026.
1 2 ”Artdatabankens faktablad om sydfladdermus” (PDF). Arkiverad från originalet den 18 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140318135108/http://artfakta.se/Artfaktablad/Eptesicus_Serotinus_100051.pdf. Läst 11 mars 2011.
1 2 ”Mammal Species of the World - Browse: serotinus”. Bucknell.edu. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=13801865. Läst 11 mars 2011.
↑ De Jong et al.. ”Nya svenska namn på Europas fladdermöss”. Sveriges lantbruksuniversitet. http://pub.epsilon.slu.se/12670/1/de_jong_et_al_151006.pdf. Läst 20 juni 2017.
1 2 3 Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 58. ISBN 91-46-16576-2
1 2 Lundberg, Peter; de Jong, Johnny (1995). Sveriges smådäggdjur. Örebro: Fältbiologerna. sid. 28. ISBN 91-85094-60-9
↑ Andrew T. Smith, Yan Xie (2008). ”Eptesicus serotinus”. A Guide to the Mammals of China. Princeton NY: Princeton University Press. sid. 357. ISBN 978-0-691-09984-2
1 2 Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 238-239. ISBN 91-1-864142-3
1 2 ”Serotine bat” (på engelska). Natural Sciences Musem of Granollers. http://www.batmonitoring.org/en/species/eptesicus-serotinus/. Läst 29 oktober 2019.
↑ Ian Sample (2023). ”Caught not quite in the act: church cameras reveal bat sex ritual”. theguardian. https://www.theguardian.com/science/2023/nov/20/caught-not-quite-in-the-act-church-cameras-reveal-bat-sex-ritual. Läst 21 november 2023.
↑ Ingemar Ahlén (2004). ”Fladdermusfaunan i Sverige Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004.”. Fauna och Flora. Arkiverad från originalet den 16 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060616121952/http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pdf/faunaochflora_98_2_2004_Ahlen_Bats%20in%20Sweden.pdf. Läst 5 juni 2009.

[IUCN-1] Godlevska, L., Kruskop, S.V. & Gazaryan, S. 2019 Cnephaeus serotinus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 mars 2026.

[ADB-2] 1 2 ”Artdatabankens faktablad om sydfladdermus” (PDF). Arkiverad från originalet den 18 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140318135108/http://artfakta.se/Artfaktablad/Eptesicus_Serotinus_100051.pdf. Läst 11 mars 2011.

[bucknell1-3] 1 2 ”Mammal Species of the World - Browse: serotinus”. Bucknell.edu. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=13801865. Läst 11 mars 2011.

[Jong-4] De Jong et al.. ”Nya svenska namn på Europas fladdermöss”. Sveriges lantbruksuniversitet. http://pub.epsilon.slu.se/12670/1/de_jong_et_al_151006.pdf. Läst 20 juni 2017.

[BUD-5] 1 2 3 Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 58. ISBN 91-46-16576-2

[SSD-6] 1 2 Lundberg, Peter; de Jong, Johnny (1995). Sveriges smådäggdjur. Örebro: Fältbiologerna. sid. 28. ISBN 91-85094-60-9

[Smith-7] Andrew T. Smith, Yan Xie (2008). ”Eptesicus serotinus”. A Guide to the Mammals of China. Princeton NY: Princeton University Press. sid. 357. ISBN 978-0-691-09984-2

[CLDGK-8] 1 2 Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 238-239. ISBN 91-1-864142-3

[batmonitoring-9] 1 2 ”Serotine bat” (på engelska). Natural Sciences Musem of Granollers. http://www.batmonitoring.org/en/species/eptesicus-serotinus/. Läst 29 oktober 2019.

[10] Ian Sample (2023). ”Caught not quite in the act: church cameras reveal bat sex ritual”. theguardian. https://www.theguardian.com/science/2023/nov/20/caught-not-quite-in-the-act-church-cameras-reveal-bat-sex-ritual. Läst 21 november 2023.

[FOF-11] Ingemar Ahlén (2004). ”Fladdermusfaunan i Sverige Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004.”. Fauna och Flora. Arkiverad från originalet den 16 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060616121952/http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pdf/faunaochflora_98_2_2004_Ahlen_Bats%20in%20Sweden.pdf. Läst 5 juni 2009.

Systematik
Sydfladdermus Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Starkt hotad

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Fladdermöss Chiroptera
Familj	Läderlappar Vespertilionidae
Släkte	Eptesicus
Art	Sydfladdermus E. serotinus
Vetenskapligt namn
§ Eptesicus serotinus
Auktor	Schreber, 1774
Utbredning

Synonymer
gabonensis (Trouessart, 1897)
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen