Tafonomi

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Tafonomi är vetenskapen om de processer som påverkar hur döda växter och djur bryts ner eller bevaras. Ordet kommer från grekiskans taphos (grav) och nomos (lag). Ämnet är framför allt viktigt som underdisciplin till paleontologi och arkeologi.

Ämnet namngavs 1940 av den ryske paleontologen Ivan Jefremov. Från början ägnade man sig bara åt studier av hur djur och växter gick från att vara en del av biosfären till att bli en del av litosfären, det vill säga hur organismer fossiliseras.

En gren av tafonomin som har växt fram under de senaste årtiondena är rättstafonomin, eller den forensiska tafonomin. Här studerar man de kemiska, fysiska och biologiska förändringar som framför allt människokroppar genomgår från färska via olika stadier av förruttnelse till skeletterade eller till sist helt nedbrutna. Man skulle kunna beskriva det som kadavrets ekologi. En viktig faktor vid nedbrytningen av en kropp är insekter, som står för den enskilt största reduceringen av biomassan. Rättsentomologi är den gren av entomologin som ägnar sig åt hur insekter koloniserar och bryter ner kroppar, samt analys av påträffade insekter för att fastställa hur lång tid som förflutit sedan döden inträffat.