| Sammetsblomstersläktet | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Sammetsblomstersläktet Tagetes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tagetes | |
| Auktor | Linné |
| Arter | |
| |
Sammetsblomstersläktet eller tagetessläktet (Tagetes) är ett släkte bland de korgblommiga växterna. Tagetes kommer ursprungligen ifrån Sydamerika där det finns över 20 olika arter. De är vanliga som odlade prydnadsväxter i trädgårdar och balkonglådor. Ett fåtal arter förekommer även förvildade i Sverige men är mycket sällsynta. Plantorna har pardelade blad, ofta med gula, orange eller gul-orange blommor.
Tagetes innehåller ett ämne som heter lutein och som utvinns och används som livsmedelstillsats för att ge gul kulör, det går då under benämningen E-nummer E 161b.
Om man odlar rosor i samma jord år efter år brukar man förr eller senare råka ut för rostrött jord, vilket i praktiken beror på att man fått rundmaskar (nematoder) i jorden. Dessa kan motverkas genom att man odlar tagetes i samma jord några år, alternativt använder tagetesplantor som underplantering, eftersom tagetes utsöndrar ett ämne som dessa maskar inte tål.
Namnet tagetes är bildat efter den romerske överguden Jupiters sonson Tages, i genitiv Tagetis. Denne Tages stod för skönhet, vilket förklarar blommans namn.