| Taterillus | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Underordning | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Underfamilj | Ökenråttor Gerbillinae |
| Släkte | Taterillus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Taterillus | |
| Auktor | Thomas, 1910 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Taterillus är ett släkte i underfamiljen ökenråttor med cirka åtta arter som förekommer i Afrika.
Arterna liknar andra ökenråttor och kännetecknas av en lång svans och långa öron. De når en kroppslängd (huvud och bål) av 10 till 14 cm, en svanslängd av 14 till 17,5 cm och en vikt omkring 50 gram. På ryggen har pälsen en färg som varierar mellan rödbrun, gulbrun till mörkbrun, ibland med olivgröna skuggor. Färgen blir ljusare på sidorna, buken samt extremiteterna är vitaktiga. Den långa svansen har en tydlig tofs och är mörkare vid slutet. Taterillus skiljer sig från släktet Gerbilliscus genom några hår på fotsulan.
Dessa ökenråttor vistas främst i torra busksavanner men de kan även hittas i torra och fuktiga skogar. De bygger underjordiska bon och är främst aktiva på natten. Födan utgörs vanligen av frön och insekter. Varje individ har ett eget revir men territorier av hannar och honor överlappar varandra.
Fortplantningssättet är främst känt från arten Taterillus pygargus. Där föds ungarna mellan september och mars vid fuktigt väder. Honor kan ha flera kullar under tiden. Dräktigheten varar cirka tre veckor och per kull föds i genomsnitt fyra ungar. Ungar som lämnade sin moder etablerar efter tre till fem månader ett eget revir.
Enligt IUCN:s rödlista skiljs mellan åtta arter. Alla arter bedöms som livskraftig (LC).
Taterillus harringtoni som andra auktoriteter betraktar som självständig art räknas av IUCN som underart till Taterillus emini.
|