Terry Bozzio föddes av italiensk-amerikanska föräldrar i San Francisco. Som barn hade han ett hemmagjort trumset där han bland annat använde papper och gummiband för att åstadkomma olika ljudeffekter. Så småningom började han ta trumlektioner, och spelade i olika garageband under high school-tiden.
Bozzio studerade musik vid College of Marin i Kalifornien, där han främst fokuserade på jazz och klassisk musik. Därefter spelade han bland annat ett år i musikalen Godspell och i olika jazzgrupper. Han gjorde 1974 skivdebut som trumslagare på jazztrumpetaren Luis Gascas album Born to Love You.
Frank Zappa
År 1975 anslöt Bozzio till Frank Zappas band The Mothers of Invention, vilket blev hans stora genombrott. Fram till 1978 medverkade han på över 10 album med Zappa, bland annat Bongo Fury, Zoot Allures, Zappa in New York och Sheik Yerbouti, samt på live-albumet Baby Snakes som också släpptes som konsertfilm. Han medverkade även som sångare på albumet Thing-Fish samt på flera låtar, bland annat Punky's Whips. Det var till Bozzio som Zappa skrev låten The Black Page, från början ett soloverk för trummor, vars namn syftar på notbladets utseende.
Bozzio började 1978 att spela med Mark Isham i bandet Group 87 och slutade då att spela med Zappa.
U.K.
När Bill Bruford lämnade supergruppenU.K. tillsammans med Allan Holdsworth i slutet av 1978 tog de kvarvarande medlemmarna Eddie Jobson och John Wetton in Bozzio på trummor. De släppte 1979 skivan Danger Money och live-albumet Night After Night, och därefter upplöstes bandet.
Missing Persons
Efter tiden i U.K. bildade Bozzio musikgruppen Missing Persons, tillsammans med sin dåvarande fru Dale Bozzio (sång) och hans tidigare kollega från Zappa-tiden Warren Cuccurullo (gitarr). Därefter tillkom ytterligare musiker.
Under första halvan av 80-talet spelade de in flera album, bland annat Spring Session M, vars albumtitel är ett anagram av bandnamnet. I en intervju berättade Bozzio att U.K. jämfördes med band som Yes och ELP, och att han med Missing Persons ville göra något mer modernt i linje med new wave och punk.
Andra samarbeten
Terry Bozzio med HoBoLeMa i Seattle, Washington, 2010.
År 2008 bildade han supergruppen HoBoLeMa tillsammans med Allan Holdsworth, Tony Levin och Pat Mastelotto. Gruppen turnerade i Japan, USA och Europa med helt improviserad musik. I augusti 2026 avlöste han Tools trumslagare Danny Carey i supergruppen Beat.
Solo
Bozzio har gett ut soloalbum med egna kompositioner, bland andra albumen Solo Drum Music I & II (1992) och Chamber Works tillsammans med nederländska Metropole Orkest (2005). Han har också spelat in instruktionsvideor, Melodic Drumming and the Ostinato, Vol. 1, 2 & 3 (2011). Bozzio har som soloartist även turnerat i Nordamerika, Australien och Europa.
Trummorna är diatoniskt och kromatiskt stämda, pukorna i närmare tre oktaver och bastrummorna i åtta toner, motsvarande ett pianos vita tangenter.
Privatliv
Bozzio var åren 1979–1986 gift med Dale Bozzio, född Consalvi. Därefter var han 1989–2009 gift med Ev Bozzio, född Kvamme, och fick 1990 sonen Raanen Bozzio. År 2009 gifte han sig med Mayumi Bozzio och har med henne styvdottern Marina Bozzio.
Även Raanen Bozzio och Marina Bozzio är trumslagare.
Utmärkelser
1988 - Grammy Award-nominering för spåret Wipe Out på albumet Back to the Beach Soundtrack (med Herbie Hancock)
1990 - Grammy Award för albumet Jeff Beck’s Guitar Shop (med Jeff Beck & Tony Hymas)
1997 - Invald i Modern Drummer Hall of Fame
1999 - Vald till Clinician of the Year i Drum! Magazine
2001 och 2003 - Vald till Clinician of the Year i Modern Drummer
2003 - Invald i Guitar Center's Rock Walk
2016 - Plats 17 på listan 100 Greatest Drummers of All Time, Rolling Stone
