Ett exempel på hur textremsor kan vara formaterade.
Med textning avses både det innehållsmässiga skapandet och den tekniska processen för att förse film, video och tv-program med undertexter. Undertexterna läggs vanligtvis in i bildens nederkant för att antingen översätta det som sägs på ett främmande språk eller för att hjälpa personer med hörselnedsättning att följa med i dialog och ljudeffekter. Textning används ibland även för att förtydliga tal när när ljudkvaliteten är dålig eller när personer med bred dialekt talar.
Textning kan även användas i samband med teater- eller operaföreställningar, då antingen i form av övertexter som visas ovanför scenen eller via mindre skärmar eller mobiltelefoner bland publiken.
Öppen text
När undertexten är inkopierad i den färdiga bilden och är synlig för alla som tittar, kallas detta öppen text (även inbränd, inbäddad eller inkopierad). Texten är en del av bilden och går inte att välja bort. Detta sätt att lägga in undertexter används främst i TV-sändningar samt för video på videoband. Efter digitalisering är den inbrända texten inte direkt sökbar, utan måste först tolkas med ett OCR-verktyg. Öppen text används huvudsakligen för översättningstextning.
Textning av biograffilm
Textningskliché till 35 mm biograffilm. Observera att texten är spegelvänd.
Sedan 2012 är nästan all ny biograffilm digital i Sverige. Textning av digital biograffilm sker genom att en textfil läggs in i den digitala filmkopian, DCP:n. Texten genereras sedan av projektorn vid visningen och texterna styrs av tidkod.
Vid textning av analog 35-millimetersfilm för biografvisning bränns texten oftast in i filmkopian med laser (inbränd text), men det förekommer även att man textar negativet som ligger till grund för alla efterföljande kopior (s.k. "overlay"). Innan lasertekniken slog igenom, användes en helt mekanisk metod för textning av biograffilm, s.k. kemisk textning. Varje enskilt textblock göts till en kliché, en- eller tvåradig (se bild). Hela filmkopian överdrogs sedan med en vaxliknande hinna. Därefter stämplades varje enskild filmruta med den för rutan aktuella textklichén, så att vaxhinnan pressades undan där texten skulle framträda. Därefter kördes filmkopian genom ett syrabad som frätte bort emulsionen där vax saknades, med resultatet att vita bokstäver framträdde i filmen. Därefter avlägsnades överskottsvaxet. Metoden var den vanligaste ända till slutet av 1990-talet då den ersattes av lasertekniken.
Dold text
När undertexten är valbar, d.v.s. ligger skild från bild och ljud, till exempel på en text-TV-sida eller i en separat dataström som visas samtidigt som filmen eller TV-programmet, kallas den dold text. Dold text används huvudsakligen vid textning för tittare med hörselnedsättning, s.k. sammaspråkstextning, men används även för översättningstextning på flera språk samtidigt. Dold text är alltid digital och därför sökbar. Den kan inte förekomma vid helt analog återgivning, som 35-millimetersfilm eller i TV innan text-TV infördes. Detta sätt att sända eller visa undertexter har fördelen att man kan sända filmer eller program på flera olika språk samtidigt. En annan fördel är att man kan använda samma film- eller bandkopia för visning i olika länder eller språkområden. Metoden tilltalar också de som vill kunna se programmet utan text. Vid digital biograffilm, strömmad video och dvd/bluray håller texten grafiskt samma kvalitet som traditionell öppen text. Vid teletext finns begränsningar i den grafiska utformningen och den tekniska precisionen. Dessutom finns begränsningar i radlängd som gör att översättningar måste bli mer kortfattade och därmed förlorar i kvalité.
Textning av teater eller opera
Vid textning av teater- eller operaföreställningar visas texten på något lämpligt sätt i anslutning till scenografin. Man använder då antingen en display eller så projiceras texten på ett lämpligt sätt i scenografin. Vid denna typ av textning krävs att en texttryckare följer föreställningen och matar fram rätt replik manuellt, detta eftersom tempot i en föreställning varierar från gång till gång. Normalt finns alla repliker inskrivna i förväg, men det är också möjligt att i begränsad utsträckning manuellt mata in texten samtidigt som den framförs på scenen.Vid teater och opera använder man sig av någon typ av handhållen terminal där texten visas. I äldre lösningar, specialtillverkade terminaler, i moderna lösningar använder man sig av smarta telefoner. Tillgången till smarta telefoner gör att användarna kan använda sina egna, istället för att låna på teatern, och endast behöver ladda ner en app för att kunna visa texten. Överföringen av texten görs via ett trådlöst nät som finns i salongen.
Exempel på textning på smart telefon. I detta fall är texten färglagd för att hjälpa döva att skilja på olika aktörer
Lösningar av den här typen möjliggör också att en teater kan erbjuda textning på flera språk samtidigt. Användaren kan då själv välja språk.
Textningskonventioner
Textningskonventioner skiljer sig mellan olika länder och språkområden, främst vad gäller liggtider (den tid då texten syns i bild). I Skandinavien har public service-bolagen i samarbete med tittarorganisationer länge arbetat för att hitta normer för liggtider baserade på läshastighet. Man har därför inriktat sig på att så elegant som möjligt redigera undertextningen så att publiken både hinner läsa textremsorna och titta på filmen eller TV-programmet. I länder med svagare undertextningstradition finns en ängslighet beträffande redigering; där är uppfattningen den att allt måste översättas för att publiken inte ska gå miste om något. Men i själva verket tyder allt på att publiken i sådana fall missar själva filmen, eftersom blicken hela tiden måste "jaga" de snabbt växlande textremsorna för att inte missa något. Några grundregler (konventioner) finns när det gäller öppen textning:
Kursiv text används när en röst hörs från en plats som inte är i bild, om rösten till exempel är en berättarröst, om det som visas är en återblick, om rösten hörs över telefon eller radio eller om den tillhör en granne som ropar från andra sidan väggen.
Om två personer talar i samma textblock används talstreck, även kallat pratminus, omgivet av blanksteg för att skilja talarna åt.
För att hjälpa personer med nedsatt hörsel att enklare förstå till vem en viss replik hör, kan man använda olika färger på textraderna som representerar de olika aktörerna.
Text som ska sändas som text-TV-text kan maximalt innehålla 37 tecken per rad.
Textning av direktsändningar
Textning i direktsändning kallas antingen direkttextning eller livetextning. Direktsända tv-program textas i Sverige traditionellt av specialutbildade skrivtolkar som antingen skriver på vanliga qwerty-tangentbord eller på specialtangentbordet veyboard, som är utvecklat för mycket hög skrivhastighet. I vissa andra länder, t.ex. Danmark, Finland, Storbritannien och Belgien, används respeaking, s.k. skuggtalning, vilket innebär att en skuggtalare (på engelska respeaker) upprepar det som sägs i tv-programmet på ett tydligt sätt för en taligenkänningsutrustning som omvandlar talet till text. Sedan 2025 används även AI-baserad automatisk direkttextning, bl.a. av SVT och TV4.
Textning som yrke i Sverige
Undertextare producerar Sveriges mest lästa översättningar. Att översätta och texta 15 minuter tar ungefär en arbetsdag, att översätta en långfilm på 100 minuter tar alltså en dryg arbetsvecka. De flesta undertextare får betalt per minut översatt tv eller film och uppfattningen bland olika textningsfirmor om hur mycket en översättare ska hinna producera under en arbetsdag varierar starkt: allt mellan 18 och 40 minuter per dag, beroende på hur kvalificerat materialet är. De frilansande översättarna uppskattar däremot själva att de kan leverera mellan 15 och 20 minuter per dag.
Textning som hobby
Fansubs kallas de undertextningar av filmer och TV-serier som utförs av amatörer utan vinstintresse. Manus kan skyddas av upphovsrätten. Därför kan det vara olagligt att översätta undertexter, både för privat bruk och till allmänheten.
Ordlista - begrepp inom textning
AI-textning - Textning som är gjord med taligenkänning och AI. En ren AI-textning måste i de flesta fall gås igenom av en människa för att uppnå acceptabel nivå.
AI-stödd textning- Textning där ett utkast är gjort med taligenkänning och AI – men där en människa sedan korrigerar och omarbetar textningen till godkänd nivå och tar ansvar för slutresultatet.
AV-textning - TV-begrepp som avser översättningstextning. AV står för ”audiovisuell”.
CC - Förkortning för closed captions, d.v.s. valbar textning för publik med hörselnedsättning.
Direkttextning - I Sverige textning i direktsändning på samma språk som talas, d.vs. sammaspråkstextning. Kan vara både manuell och gjord med taligenkänning (AI).
Dold text - Textning som är valbar och kan slås på vid behov. Oftast sammaspråkstextning.
Inbränd text - Textning som inte är valbar utan ligger fast i bilden och visas för alla som ser filmen eller videon.
Interlingual subtitling - Ordagrant ”mellanspråklig textning”. Står för översättningstextning.
Intralingual subtitling - Ordagrant ”inomspråklig textning”. Står för sammaspråkstextning.
Livetextning - I Sverige textning i direktsändning på samma språk som talas, d.vs. sammaspråkstextning. Görs i vissa fall med AI och är automatisk, vilket generellt ger upphov till många fel och kan ge problem med trovärdigheten.
MT -Machine translation – maskinöversättning.
MTPE- Machine translation with post-editing, d.v.s. maskinöversättning (AI) med mänsklig slutredigering.
Programtextning - TV-begrepp som avser textning på samma språk som talas i tv-programmet.
Sammaspråkstextning - Textning på samma språk som talas. Urspungligen avsedd för publik med hörselnedsättning, men numera också viktig för alla som ser video med ljudet avstängt.
Subs - Kortform för subtitles. Används av många yrkesverksamma i film- och tv-branschen.
Svensktextning - Inom tv och bio avser det textning av svensk dialog till svenska, alltså sammaspråkstextning.
Textremsor - Ett äldre svenskt begrepp som avser undertexter på tv, där texterna låg som två svarta remsor i bildens nederkant.
Tillgänglighetstextning - Valbar textning för publik som behöver stöd av undertextning för att få tillgång till programmet. Samma sak som sammaspråkstextning.
Transkribering - Egentligen en fullständig ordagrann avskrift av allt som sägs i en film, video eller inspelning – men med AI:s intåg i branschen har begreppet även börjat användas för sammaspråkstextning, d.v.s. textning på samma språk som talas – vilket ju inte innebär en ordagrann avskrift av allt som sägs.
TTV - Står för ”text-tv” och avser valbar sammaspråkstextning via text-tv på sidan 199.
Öppen text - Textning som inte är valbar, utan som visas för alla som ser filmen, videon eller tv-programmet. Är oftast översättningstextning, men kan vara både sammaspråkstextning och översättning.
