

Tifo är arrangemang utförda på läktaren av supportrar (fans) inför en match. Fenomenet förekommer kanske framför allt inom organiserad fotboll. Dessa supportrar (italienska: tifosi, smittade av tyfus) hyllar sitt favoritlag genom olika spektakulära uttryck, inklusive via fyrverkerier, konfetti, färgglada halsdukar, stora flaggor och banderoller.
Tifokulturen har europeiskt ursprung. Den växte fram i Italien och Sydeuropa under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal, då fotbollssupportrar började träffas på en mötesplats för att organiserat stötta sitt lag på bortamatcher genom banderoller och flaggor. Senare har kulturen och supporteruttrycket spritts till andra sporter och andra delar av världen.
Ett tifo signalerar supportrarnas kollektiva identitet och hängivna engagemang till sin favoritklubb. Arrangemangen visar och lyfter fram deras identitet, att de finns och stöttar laget samt visa upp klubbens framgångar. Arrangemangen innehåller även ett inslag av konflikt, eftersom man kan markera identiteten i motsats till långvariga konkurrenter – inte minst på återkommande derbyn.
Vanliga beståndsdelar i tifot är konfetti, tygmosaik, creperullar, ballonger, banderoller och flaggor. Större, mer genomarbetade arrangemang kallas koreografier. Tifoarbetet utförs oftast av lagets tifo-grupp eller ultras, och utformningen av arrangemangen har på senare år ofta blivit allt mer spektakulära.
Det spektakulära uttrycket hos en tifo kan jämföras med centralt organiserade läktararrangemang vid stora evenemang. Exempelvis använde man vid invigning av sommar-OS 1980 i Moskva soldater på läktaren till att via olikfärgade skyltar bilda stora mosaikbilder.