Ett decimalsystem, decimalt talsystem eller tiotalssystem, är inom mätteknik och räkning ett mått- och talsystem som strävar efter att använda talet tio som bas och med enkla enhetsbyten för samma storhet.
Det äldre svenska decimalsystemet är ett sådant system, främst använt för längdmått. Räkning med basen tio är det mest använda systemet i modern tid. Det används bland annat inom det Internationella måttenhetssystemet (SI), ett verk av världens standardiseringsorgan för att göra beräkningar enklare och säkrare.
Ett decimalsystem är ett positionssystem med talbasen tio (10 i det decimala systemet) och skrivs med siffrorna 0–9. Svenskans naturliga system för tal är i stort sett ett decimalsystem, med undantag endast för talen elva och tolv och i lägre grad för tretton till nitton. I kontrast har exempelvis danska ett tjugobaserat, eller vigesimalt, system för tal mellan femtio och nittio.
| Bas | Namn | Tal | ||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2 | Binära talsystemet | 0 | 1 | 10 | 11 | 100 | 101 | 110 | 111 | 1000 | 1001 | 1010 | 1011 | 1100 | 1101 | 1110 | 1111 | 10000 |
| 3 | Ternära talsystemet | 0 | 1 | 2 | 10 | 11 | 12 | 20 | 21 | 22 | 100 | 101 | 102 | 110 | 111 | 112 | 120 | 121 |
| 4 | Kvarternära talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 10 | 11 | 12 | 13 | 20 | 21 | 22 | 23 | 30 | 31 | 32 | 33 | 100 |
| 5 | Kvinära talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 30 | 31 |
| 6 | Senära talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
| 7 | Septenära talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 20 | 21 | 22 |
| 8 | Oktala talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 20 |
| 9 | Nonära talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
| 10 | Decimala talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 11 | Undecimala talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | A | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
| 12 | Duodecimala talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | A | B | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| 13 | Tridecimala talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | A | B | C | 10 | 11 | 12 | 13 |
| 14 | Tetradecimala talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | A | B | C | D | 10 | 11 | 12 |
| 15 | Pentadecimala talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | A | B | C | D | E | 10 | 11 |
| 16 | Hexadecimala talsystemet | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | A | B | C | D | E | F | 10 |
Det äldsta kända verktyget för att beräkna decimaltal utvecklades i slutet av 300-talet f.Kr. i Kina. I Europa började det decimala talsystemet användas först på 1400-talet.
För tidmätning är många eller de flesta enheterna ännu kvar i äldre sätt att räkna tid. Till vardags har man utgått från sideriskt år, medelsolsdygn och sekund, vilka utgår från jordens kretsande kring sig själv, kring solen och med icke-decimala mindre enheter. Timmen och dess uppmärkning på en analog urtavla utgår från en duodecimal indelning av dag eller natt, medan timmens uppdelning i minuter och minutens uppdelning i sekunder utgör sexagesimala mått med lång historia. Årets uppdelning i tolv månader är duodecimalt och månadens indelning i cirka fyra veckor kan jämföras med månens fyra huvudfaser (fullmåne, halvmåne i nedan, nymåne och halvmåne i ny). Ett medelsoldygn består av 86 400 sekunder, på grund av 24 timmar gånger 60 minuter gånger 60 sekunder.
Under franska revolutionen genomfördes försök att ersätta äldre måttsystem – ofta duodecimalt baserade – med måttsystem baserade på decimalsystemet. Detta inkluderade räkning med tio timmar per dygn, 100 minuter per timme och 100 sekunder per minut. Denna radikalt nytänkande uppdelning av dagen var fransk lag från 1793 till 1795 men avskaffades därefter. Något mer långlivad var den parallellt införda revolutionskalendern som stipulerade tolv stycken 30 dagar långa månader per år, och den kalendern övergavs först 1806.
Det svenska decimalsystemet var ett tiotalsbaserat system som infördes 1855, efter att Georg Stiernhielm redan på 1600-talet föreslog ett decimalt system för mätning. Det ny svenska måttsystemet var inte meterbaserat och knöt istället an till äldre svenska måttenheter. Systemet blev inte särskilt långlivat. Redan 1889 ersattes det av det internationellt införda metersystemet för mått och vikter, ett system som senare utvecklats till det mer kompletta Internationella måttenhetssystemet.
| ||||||||||||||