Tissafernes ställning i västra Mindre Asien gjorde honom till en central aktör i det peloponnesiska kriget. Efter Kyros den yngres uppror mot sin broder, kung Artaxerxes II, där Tissafernes stått på kungens sida, återvände han hem och förde krig mot bland annat spartanerna. Efter ett nederlag mot kungen Agesilaos II vid Sardes 395 f.Kr blev han hemkallad och avrättad.
Etymologi
Namnet ”Tissafernes” (Τισσαφέρνης) är den grekiska återgivningen av det fornpersiska namnet *Čiçafarnā. Det är en sammansättning av de två leden *Čiça (”strålande” eller ”lysande”), och farnah (”glans” eller ”prakt”), och tolkas vanligen som ”med strålande glans”.
*Čiça är mångtydigt och kan även betyda ”ursprung” eller ”härkomst”, och förekommer i mediskan som *Čiθra, vilket återspeglas i namnformen *Čiθrafarnah. Namnet kan därav syfta både på personlig glans och hög börd, vilket innebär att namnet även har tolkats som ”av ädel härkomst”.
Släktskap och härkomst
Mycket lite är känt om Tissafernes ursprung, och de samtida grekiska källorna ger ingen tydlig bild. Han tros ha fötts omkring 445 f.Kr. och tillhört en av det akemenidiska rikets mest inflytelserika och förnämsta adelsätter. En viktig epigrafisk uppgift gällande hans släkte återfinns i den lykiska inskriften på Xanthosobelisken, där Tissafernes beskrivs som son till en viss Hydarnes, som under 400-talet f.Kr. tjänstgjorde som satrap över Armenien.
Namnet tyder på en framstående härkomst. Den förste bäraren av namnet, Hydarnes den äldre, var en av de sju sammansvurna adelsmän som år 522 f.Kr. hjälpte Dareios I till makten, och ätten kom under de följande generationerna att inneha flera av rikets högsta militära ämbeten.
Tissafernes exakta plats i släktträdet är dock osäker och har blivit föremål för akademisk debatt. ”Hydarnes” förekommer i flera olika sammanhang, och något säkert släktskap kan inte fastställas. Tissafernes har även identifierats som broder till Stateira, som enligt den antika historikern Ktesias senare gifte sig med den blivande kungen Artaxerxes II. När Dareios II lät avrätta Stateiras broder Terituchmes och dennes familj efter en revolt, påstås Tissafernes ha skonats tack vare sina diplomatiska förtjänster. Dessa uppgifter är däremot omstridda och accepteras inte som säkra i modern forskning.
Kopplingen till sydvästra Mindre Asien var också central för hans ställning. Hos Xenofon framgår det att Tissafernes under 390-talet f.Kr. förfogade över en betydande privat egendom, en så kallad oikos, i Karien, vilket har tolkats som hans personliga och regionala maktbas. Det har föreslagits att detta antingen var hans förfäders hemvist eller egendom som han konfiskerat efter att ha slagit ned Amorges uppror i området 412 f.Kr.
Vägen till makten
Pissuthnes revolt
Mot slutet av 400-talet f.Kr. gjorde Pissuthnes, satrapen över Lydien, uppror mot storkungen Dareios II. Det är osäkert vilka hans exakta avsikter var, men revolten innebar ett allvarligt hot mot den persiska kontrollen över västra Mindre Asien. Pissuthnes hade stöd av en betydande styrka grekiska legosoldater under befäl av den atenske befälhavaren Lykon, och lyckades under flera år upprätthålla sitt motstånd.
Enligt Ktesias sändes då Tissafernes tillsammans med två andra adelsmän för att slå ned upproret. Något större slag mellan de båda arméerna tycks dock aldrig ha ägt rum. I stället valde de kungliga befälhavarna att muta Lykon och hans legosoldater att överge Pissuthnes. Därmed tvingades han kapitulera, och efter att ha fått löfte om nåd följde han med Tissafernes till hovet i Susa, där Dareios II lät avrätta honom. Som belöning för sina insatser tilldelades Tissafernes omkring 413 f.Kr. Pissuthnes satrapi, medan Lykon erhöll flera städer och landområden för sitt förräderi.
Kort därefter tycks han även ha utnämnts till överbefälhavare för de akemenidiska styrkorna längs Mindre Asiens västkust. Thukydides beskriver honom som ”strateg över de nedre länderna”, en titel som sannolikt innebar en högre ställning än ett vanligt satrapämbete.
Kommentarer
↑Namnet är en lingvistisk rekonstruktion. Asterisken (*) indikerar att formen inte påträffats i skrift utan rekonstruerats genom modern forskning.
↑Den lykiska inskriften återger namnet som Kizzaprñna Widrñnah. Eftersom faderns namn står i genitiv (ändelsen -h) fungerar det som ett patronymikon. Namnet Widrñna motsvarar det fornpersiska Vidarna, och återges i grekiskan som Hydárnēs (Υδάρνης).
↑Frågan om Tissafernes verkligen var Stateiras broder är något omstridd. En tolkning av Anabasis2.3.17 förutsätter att konjunktionen ”och” utelämnas, vilket skulle göra honom till Stateiras broder. I 2.3.28 framgår det dock tydligt att Stateiras broder var en annan person, vilket använts som argument mot denna tolkning.
↑Det exakta året för Pissuthnes uppror är omdiskuterat. I modern forskning brukar upprorets början placeras mellan cirka 420 och 416 f.Kr.Lewis betonar att det tillgängliga källmaterialet inte medger någon säker kronologi och diskuterar dateringar från det sena 420-talet till 415 f.Kr.Cook förespråkar en datering från omkring 416 f.Kr., medan Olmstead däremot avviker från de flesta moderna uppskattningarna och placerar upproret omkring 413 f.Kr.
↑Dateringen är liksom upprorets start även den inte helt säker. Encyclopædia Iranica anger 413 f.Kr., medan andra föreslagit något tidigare tidpunkter.
↑Det grekiska ordet στρατηγὸς (”stratēgós”) betyder ordagrant ”härförare” eller ”militär befälhavare”, och översätts på svenska ofta med ”strateg”. Thukydides återger Tissafernes titel som στρατηγὸς ἦν τῶν κάτω (”stratēgós ê̂n tō̂n kátō”), ett uttryck som inte återkommer, och som vanligen översätts som ”strateg över de nedre länderna” eller ”befälhavare över kustlanden”.
↑The possibility of omitting the conjunction ‘and’ in Anab. 2.3.17, which would make Tissaphernes the brother of Stateira, is ruled out by 2.3.28, where it is clear that Stateira's brother was a different person.
.jpg)
Akemenidiska riket
