| Titandioxid | |
| | |
| Systematiskt namn | Titan(IV)dioxid |
|---|---|
| Övriga namn | Titansyra |
| Kemisk formel | TiO2 |
| Molmassa | 79,866 g/mol |
| Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 13463-67-7 |
| SMILES | O=[Ti]=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 4,24 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | 1855 °C |
| Kokpunkt | 2972 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
| Termokemiska egenskaper | |
|---|---|
| ΔfH0gas | -249 kJ/mol |
| ΔfH0liquid | -879 kJ/mol |
| ΔfH0solid | -944 kJ/mol |
| S0solid | 51 J/(molK) |
| Optiska egenskaper | |
| nrutil | 2,609 |
| nbrooklit | 2,583 |
| nanatas | 2,488 |
Titandioxid är en oxid av titan. Den kemiska formeln är TiO2. Ett äldre föråldrat namn är titansyra.
Titandioxid förekommer naturligt som mineral i tre olika polymorfa kristallformer:
Både anatas och brookit är relativt sällsynta mineralformer.
Ren titandioxid förekommer inte naturligt i större utsträckning, men kan framställas ur titanmalm, såsom ilmenit eller leuxocen. Titandioxid fås även från rutilsand, som är en av de renaste förekomsterna.
Titandioxid används som vitt pigment för färgning av betong, målarfärg (titanvitt), tandkräm, läkemedel med mera. E-numret är E 171.
EU drog på grund av hälsorisker tillbaka godkännandet av titandioxid som tillsats i mat (2022).
Titandioxid är också en viktig del i lambdasonder.
Många solskyddsmedel använder nanopartiklar som titandioxid (tillsammans med nanopartiklar av zinkoxid) som blir absorberade in i huden. Produkter som innehåller nanopartiklar måste ha tilläggsmärkningen "(nano)".
Då titandioxid som används i livsmedel bevisats innehålla nanopartiklar anser EFSA att de inte är säkra att använda som tillsatser i livsmedel. Detta då nanopartiklar i livsmedel anses ha en genotoxisk effekt (skadar DNA) och därmed vara karcinogener.