Torta

	Torta
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Korgblommiga växter; Asteraceae
Släkte	Sallatssläktet; Lactuca
Art	Torta; L. alpina
Vetenskapligt namn
	§ Lactuca alpina
Auktor	(L.) A.Gray, 1844
Synonymer
	trivialnamn fjälltolta; tolta; älgkål; jerj (samiskt lånord i Västerbottens bygdemål.); vetenskapliga Agathyrsus alpinus (L.) Sweet; Agathyrsus caeruleus (Sm.) D.Don; Agathyrsus caeruleus (Sm.) Sweet; Agathyrsus lapponicus (Froel.) Paxton; Agathyrsus leucophaeus (Willd.) Beck; Cicerbita alpina f. albiflora Beger; Cicerbita borealis Wallr.; Cicerbita leucophaea (Willd.) Wallr.; Galathenium multiflorum (Desf.) Nutt.; Garacium alpinum (L.) Gren. & Godr.; Hieracium coeruleum Scop.; Hieracium mulgedium E.H.L.Krause; Lactuca alpina (L.) A.Gray; Lactuca leucophaea (Willd.) A.Gray; Lactuca spicata Kuntze; Mulgedium alpinum (L.) Less.; Mulgedium leucophaeum (Willd.) DC.; Mulgedium multiflorum (Desf.) DC.; Picridium alpinum Philippe; Sonchus alpestris Clairv.; Sonchus alpinus L.; Sonchus caeruleus Sm.; Sonchus canadensis L.; Sonchus lapponicus Froel.; Sonchus leucophaeus Willd.; Sonchus montanus Lam.; Sonchus multiflorus Desf.; Sonchus pallidus Torr.; Sonchus racemosus Lam.; Soyeria alpina (L.) Gren. & Godr.;

Torta (Lactuca alpina) är en art i familjen korgblommiga växter som ursprungligen beskrevs av Carl von Linné men fick sitt nuvarande namn 1844 av den amerikanska botanikern Asa Gray. International Cichorieae Network och svenska Artdatabanken placerar arten i släktet Lactuca medan Catalogue of Life 2026 placerar den i släktet Cicerbita.

Utseende

Fjälltorta är en robust och högvuxen, flerårig ört som kan bli mellan 50 och 200 centimeter. Den ogrenade stjälken har brunröd ton och är upptill täckt av röda glandelhår. Till skillnad från många andra korgblommiga växter saknar arten bladrosett vid basen. Stjälken är istället försedd med mycket blad med två till tre par spetsiga flikar samt en tydlig, triangulär ändflik och bladöronen har vasst tandade kanter. Blomkorgarna, som sitter i klasar, har violetta kronblad och omges av mörka, glandelhåriga holkfjäll. Frukterna är försedda med en kort näbb och styva hår.

Förväxligsarter

Förväxlingsarter till fjälltorta kan vara:

Skogssallat (Lactuca muralis) – är lägre och har gula blomkorgar. Dess blad är glesare tandade och har blågrön undersida.
Fjällskära (Saussurea alpina) – har strödda, lansettlika blad med vågiga och glesa tänder. Dess lila blomkorgar har vaniljdoft som dröjer sig kvar även efter att växten har torkat.
Stormhattar (Aconitum spp.) – har handflikiga blad och en stjälk som är hårig i den övre delen. Blommorna är har hjälmlik form.

Utbredning

Fjälltortan har ett västpalearktiskt utbredningsområde. Den förekommer i norra Europa och nordvästligaste Ryssland, samt i bergsregioner i centrala, västra och sydöstra Europa. Det sydliga utbredningsområdet sträcker sig från nordöstra Katalonien och Andorra i Spanien, genom Frankrike, Italien och Alperna och vidare österut genom Centraleuropa till Ukraina samt söderut över Balkanhalvön till Albanien, Bulgarien, nordöstra Grekland och vidare österut till Kaukasus. I Storbritannien är arten begränsad till Skottland och norra England. Fjälltortan förekommer även på Island.

Förekomst i Fennoskandia

I Fennoskandia finns arten i hela Norge, i Sverige ned till Dalarna och Värmland och i Finland lokalt i Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten. Den kan även påträffas på fjällen ovanför trädgränsen.

Ekologi

Fjälltorta växer huvudsakligen i fuktiga skogsbryn och längs stränder. Den är en karaktäristisk art för högörtsängar, där den ofta förekommer tillsammans med andra högörter som strandveronika och smörboll. Arten gynnas av måttlig hävd och småskaliga störningar, men missgynnas av igenväxning och övergödning. I fjällens lägre (subalpina) regioner, trivs den i björkbältets rikt bevattnade lundar, där vegetationen tack vare vindskydd och ljusa nätter blir mycket tät och riklig.

Status och hot

Arten kategoriseras som livskraftig (LC) i Sverige men används av Skogsstyrelsen och Jordbruksverket som signalart för höga naturvärden.

Referenser

Noter

↑ ”Torta”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/cicer/cicealp.html.
↑ Johan_Ernst_Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 296, högerspalten , Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962.
1 2 3 4 catalogueoflife (2026). Cicerbita alpina (L.) Wallr., läst 2026-11-07
↑ Cichorieae Portal (2009-). International Cichorieae Network. Läst 2009 Aug 30 Arkiverad 22 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: torta (Lactuca alpina) läst 2026-11-07
↑ Salomon, Lars (2023). Skogliga signalarter: lavar - mossor - kärlväxter (2. omarbetade och uppdaterade upplagan). BoD - Book on Demand. ISBN 978-91-8057-550-8. Läst 30 januari 2026
↑ Nitare, Johan (2023). Skyddsvärd skog: naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning (Tredje upplagan). Skogsstyrelsen. ISBN 978-91-986297-5-0. Läst 30 januari 2026

Webbkällor

”Torta”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/cicer/cicealp.html.
Torta i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Torta (Lactuca alpina) - Signalarter Naturvårdsrelevant information

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Torta.
Bilder & media

[virtflor-1] ”Torta”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/cicer/cicealp.html.

[2] Johan_Ernst_Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 296, högerspalten , Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962.

[COL-3] 1 2 3 4 catalogueoflife (2026). Cicerbita alpina (L.) Wallr., läst 2026-11-07

[4] Cichorieae Portal (2009-). International Cichorieae Network. Läst 2009 Aug 30 Arkiverad 22 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.

[SLU-5] 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: torta (Lactuca alpina) läst 2026-11-07

[6] Salomon, Lars (2023). Skogliga signalarter: lavar - mossor - kärlväxter (2. omarbetade och uppdaterade upplagan). BoD - Book on Demand. ISBN 978-91-8057-550-8. Läst 30 januari 2026

[7] Nitare, Johan (2023). Skyddsvärd skog: naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning (Tredje upplagan). Skogsstyrelsen. ISBN 978-91-986297-5-0. Läst 30 januari 2026

Systematik
Torta

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen Asterales
Familj	Korgblommiga växter Asteraceae
Släkte	Sallatssläktet Lactuca
Art	Torta L. alpina
Vetenskapligt namn
§ Lactuca alpina
Auktor	(L.) A.Gray, 1844
Synonymer
trivialnamn fjälltolta tolta älgkål jerj (samiskt lånord i Västerbottens bygdemål.) vetenskapliga Agathyrsus alpinus (L.) Sweet Agathyrsus caeruleus (Sm.) D.Don Agathyrsus caeruleus (Sm.) Sweet Agathyrsus lapponicus (Froel.) Paxton Agathyrsus leucophaeus (Willd.) Beck Cicerbita alpina f. albiflora Beger Cicerbita borealis Wallr. Cicerbita leucophaea (Willd.) Wallr. Galathenium multiflorum (Desf.) Nutt. Garacium alpinum (L.) Gren. & Godr. Hieracium coeruleum Scop. Hieracium mulgedium E.H.L.Krause Lactuca alpina (L.) A.Gray Lactuca leucophaea (Willd.) A.Gray Lactuca spicata Kuntze Mulgedium alpinum (L.) Less. Mulgedium leucophaeum (Willd.) DC. Mulgedium multiflorum (Desf.) DC. Picridium alpinum Philippe Sonchus alpestris Clairv. Sonchus alpinus L. Sonchus caeruleus Sm. Sonchus canadensis L. Sonchus lapponicus Froel. Sonchus leucophaeus Willd. Sonchus montanus Lam. Sonchus multiflorus Desf. Sonchus pallidus Torr. Sonchus racemosus Lam. Soyeria alpina (L.) Gren. & Godr.