Torkratern

Torkratern i Härjedalen är en liten cirkulär sänka i morän-täcket vid Torbygget cirka 6 km sydöst om Funäsdalen vilken på 1990-talet undersöktes och ansågs vara en meteoritkrater bildad genom ett nedslag efter den senaste istiden. Sänkan har sedan 2021 omtolkats till att i stället vara bildad av ett strandat isberg i den issjö som täckte området vid istidens slut, en så kallad dödisgrop.

Kratern är omkring 40 m i diameter och 5 m djup. Med hjälp av kol-14-metoden har man fastställt dess ålder till mellan 3600 och 4400 år.

Referenser

↑ Henkel, H., Tiirmaa, R., Fleetwood, Å., Blomqvist, G. (1996). ”Tor – en meteoritnedslagskrater i Härjedalen, bildad efter istiden”. KTH TRITA-GEOFOTO 1996:7. KTH / Department of Land and Water Resources Engineering. Arkiverad från originalet den 3 september 2007. https://web.archive.org/web/20070903080928/http://www2.lwr.kth.se/english/publications/index.asp?entry=4.
↑ Öhrling, Christian; Mikko, Henrik; Peterson Becher, Gustaf (2021). ”Meteorite crater re-interpreted as iceberg pit in west-central Sweden” (på engelska). GFF 143: sid. 84-91. doi:10.1080/11035897.2020.1853223.
↑ Christian Öhrling och Carl Regnéll (2021). ”Torkratern – en möjligen nedslående omtolkning”. Geologiskt forum (109): sid. 12-15. https://geologiskaforeningen.se/download/2235/.
↑ Plado, Jûri; Losiak, Ania; Jõeleht, Argo; Ormö, Jens; Alexanderson, Helena; Alwmark, Carl; Wild, Eva Maria; Steier, Peter; et al. (2022). ”Discriminating between impact or nonimpact origin of small meteorite crater candidates: No evidence for an impact origin for the Tor crater, Sweden” (på engelska). Meteoritics & Planetary Science 11: sid. 1987–2002. doi:10.1111/maps.13914.
↑ Mats Areskoug (25 februari 2013). ”Meteorit skrämde slag på Härjedalsbor”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2013/02/25/meteorit-skramde-slag-pa-harjedalsbor/. Läst 30 april 2025.

[1] Henkel, H., Tiirmaa, R., Fleetwood, Å., Blomqvist, G. (1996). ”Tor – en meteoritnedslagskrater i Härjedalen, bildad efter istiden”. KTH TRITA-GEOFOTO 1996:7. KTH / Department of Land and Water Resources Engineering. Arkiverad från originalet den 3 september 2007. https://web.archive.org/web/20070903080928/http://www2.lwr.kth.se/english/publications/index.asp?entry=4.

[2] Öhrling, Christian; Mikko, Henrik; Peterson Becher, Gustaf (2021). ”Meteorite crater re-interpreted as iceberg pit in west-central Sweden” (på engelska). GFF 143: sid. 84-91. doi:10.1080/11035897.2020.1853223.

[3] Christian Öhrling och Carl Regnéll (2021). ”Torkratern – en möjligen nedslående omtolkning”. Geologiskt forum (109): sid. 12-15. https://geologiskaforeningen.se/download/2235/.

[4] Plado, Jûri; Losiak, Ania; Jõeleht, Argo; Ormö, Jens; Alexanderson, Helena; Alwmark, Carl; Wild, Eva Maria; Steier, Peter; et al. (2022). ”Discriminating between impact or nonimpact origin of small meteorite crater candidates: No evidence for an impact origin for the Tor crater, Sweden” (på engelska). Meteoritics & Planetary Science 11: sid. 1987–2002. doi:10.1111/maps.13914.

[5] Mats Areskoug (25 februari 2013). ”Meteorit skrämde slag på Härjedalsbor”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2013/02/25/meteorit-skramde-slag-pa-harjedalsbor/. Läst 30 april 2025.