| Arturo Toscanini | |
| Arturo Toscanini, . | |
| Född | 25 mars 1867 Parma |
|---|---|
| Död | 16 januari 1957 (89 år) Manhattan, Riverdale eller New York |
| Begravd | Cimitero monumentale di Milano |
| Medborgare i | Italien och Kungariket Italien |
| Utbildad vid | Conservatorio Arrigo Boito |
| Sysselsättning | Musiker, kompositör, politiker, musikdirektör, dirigent, konstsamlare |
| Befattning | |
| Italiensk senator på livstid (1949) | |
| Maka | Carla Toscanini De Martini (g. 1897–1951, makas/makes död) |
| Barn | Walter Toscanini (f. 1898) Wally Toscanini Castelbarco (f. 1900) Wanda Toscanini Horowitz (f. 1907) |
| Föräldrar | Claudio Toscanini |
| Släktingar | Vladimir Horowitz |
| Utmärkelser | |
| Royal Philharmonic Society Gold Medal (1937) Grammy Lifetime Achievement Award (1987) Stjärna på Hollywood Walk of Fame | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |


Arturo Toscanini, född 25 mars 1867 i Parma i Emilia-Romagna, död 16 januari 1957 i New York i New York, var en italiensk dirigent som allmänt ansågs som den störste dirigenten av sin tid.
Toscanini blev berömd för sitt noggranna och perfektionistiska repetitionsarbete, fotografiskt minne för musikaliska detaljer, temperament och hög musikalisk klass på sina uppföranden.
Det har byggts upp en hel mytologi kring Toscanini, bland annat om hans diktatoriska ledarstil, älskarinnor och lynnighet. Han har bland annat vid La Scala framtvingat "förbud" mot spontana applådavbrott i operaföreställningar med omtagningar etc. Från kolleger, bland annat en annan samtida stordirigent Wilhelm Furtwängler, har det påpekats att han saknade nyanser och alla forte och tutti lät likadant. 30 år efter hans död, när New York Public Library införskaffade Toscaninis partitur och forskare kunde analysera hans the Toscanini sound och hans uppförandemetod, med strykningar, förstärkta instrumentgrupper vid vissa passager, och till och med omskrivningar.
Toscanini debuterade som inhoppande dirigent i Aida 30 juni 1886 i Rio de Janeiro. Han arbetade som dirigent vid:
Toscanini var uttalad antifascist och ställde in sina uppdrag i Nazityskland, Italien och Österrike under mellankrigsåren när nazismen och fascismen blev dominerande.