Historia
Namn och inspiration kommer från cykelsporten, med lopp som Tour de France och Giro d'Italia. Tävlingen hade premiär säsongen 2006/2007 och ingår i världscupen. Åkare som inte fullföljer ett lopp stryks från resten av tävlingarna och får inga poäng. Slutplaceringarna bygger på totala tiden och inte på placering i de olika loppen. Säsongen 2007/2008 infördes poäng till segraren i alla lopp, inte bara slutsegraren. Vinnaren av en Tour de Ski-etapp får hälften så många världscuppoäng som i en vanlig världscuptävling, det vill säga 50 poäng istället för 100 poäng. Vinnaren av Tour de Ski får 400 världscuppoäng, tvåan får 320 (fr o m säsongen 2022/23: 360) världscuppoäng och trean 240 (fr o m säsongen 2022/23: 320) världscuppoäng, det vill säga fyra gånger så många poäng som i en vanlig tävling.
De inledande deltävlingarna avgörs på olika orter men den sista deltävlingen avgörs i Val di Fiemme i Italien. Den sista deltävlingen avgörs med jaktstart där de tävlande får starta efter ett antal sekunder efter totalledaren beroende på deras placering. Sista deltävlingens mål ligger högt uppe i en slalombacke och en stor del av loppet går brant uppför i en slalompist, också detta inspirerat av cykeltävlingarnas bergsetapper. Från och med säsongen 2019/20 avgörs sista etappen som en masstart i stället för jaktstart. En annan förändring är att det inte längre finns någon riktigt lång etapp, utan de längsta loppen har några säsonger varit 10 km för damer och 15 km för herrar. Tidigare fanns det alltid en lite längre men oftast lättåkt etapp – oftast i form av jaktstart baserat på placering i hela touren. Där kunde ofta ställningen jämnas ut, genom att den som hade ledningen fick kämpa ensam längst fram medan övriga deltagare jagade i en klunga bakifrån.
Säsongen 2022/23 gjordes förändringen att samma distanser infördes för damer och herrar. En etapp på 15 km och en på 20 km infördes också. De jaktstarter som ingick baserades också enbart på den närmast föregående tävlingen, så att man inte får de långa tidsavstånd vid starten som har förekommit tidigare säsonger. Bonussekunder återinfördes också i ett av distansloppen, men bara vid ett tillfälle under loppet.
Under de år touren har hållits har grunden för tävlingen varit att man lägger ihop tidsavståndet till segraren i varje etapp och den som har minsta total tid vinner. I sprinttävlingarna, där det normalt inte blir så stora tidsmarginaler, utgår man istället från tiden i kvalheatet och drar av bonussekunder beroende på placeringen. Som mest delas 60 sekunder ut till segraren i sprinttävlingarna. Tidigare har också bonussekunder delats ut i distanstävlingarna till de främst placerade och även på några spurtpriser i masstarterna. Dessa bonussekunder är nu borttagna. Däremot står prispengar och världscuppoäng på spel i varje etapp. Man har också behållit spurtpriserna i form av en separat poängcup, där man kan belönas för resultatet i sprintarna och spurtpriser i masstarterna.
Jaktstarterna är (gäller säsongen 2020/21) baserade på ett föregående lopp (etapp 5) eller ställningen totalt (etapp 3). I båda fallen är det den enskilda åktiden som jämförs och läggs ihop, för att inte det föregående loppet ska ge dubbel utdelning i form av tidsdifferens i det enskilda loppet och en gång till som intervall i jaktstarten. I världscupen räknas dock endast ordningsföljden när man går i mål för poängutdelningen.
Slutetappen, som tidigare alltid har avgjorts som jaktstart är sedan säsongen 2019/20 en masstart som avslutas uppför slalombacken. Nu är alltså den åkare som vinner slutetappen inte automatiskt vinnare av hela touren. Däremot kan den som leder inför sista etappen se till att ”ta rygg” på sina närmaste utmanare och därmed säkra segern. Det här nya formatet gör att fler åkare får chansen att vinna slutetappen, som gynnar åkare som är duktiga på att klättra.
