| Paratriaenops furcula Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Rundbladnäsor Hipposideridae |
| Släkte | Paratriaenops |
| Art | Paratriaenops furcula |
| Vetenskapligt namn | |
| § Paratriaenops furcula | |
| Auktor | Trouessart, 1906 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde för släktet Triaenops och nära släktingar Paratriaenops furcula i röd och grön | |
| Synonymer | |
| Triaenops furculus | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Paratriaenops furcula är en fladdermusart som beskrevs av Édouard Louis Trouessart 1906. Paratriaenops furcula ingår i släktet Paratriaenops och familjen rundbladnäsor. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Fram till 2009 ingick arten i släktet Triaenops.
Arten blir med svans 61 till 72 mm lång och svanslängden är 20 till 25 mm. Paratriaenops furculus har 43 till 47 mm långa underarmar, 15 till 19 mm långa öron, 8 till 9 mm långa bakfötter, en vingspann av 268 till 281 mm och en vikt av 5 till 9,5 g. Ovansidan är täckt av gråbrun päls och undersidans päls är ljusgrå. Påfallande är översta delen av hudflikarna på nosen som liknar en treudd i utseende. Några populationer har en ljusbrun eller gulgrå päls. Djuret har mörkbrun flyghud och öronen samt hudflikarna på nosen är gråbruna. I kraniet finns en fördjupning mellan den del som bildar nosen (rostrum) och hjärnskålen. Denna fladdermus har en låg och långsträckt Crista sagittalis.
Denna fladdermus förekommer på östra Madagaskar. Den hittades även på mindre öar som tillhör Seychellerna (atollerna Cosmoledo och Aldabra). Arten lever i låglandet och i kulliga områden upp till 200 meter över havet. Den föredrar regioner upp till 40 meter över havet. Habitatet utgörs av torra skogar med lövfällande träd och av områden med taggiga växter. Individerna vilar i grottor eller under överhängande klippor. Ibland besöks savanner och galleriskogar.
Stora kolonier kan ha 10 000 medlemmar av båda kön. Paratriaenops furcula jagar med hjälp av ekolokalisering. Lätets första och tredje del skapas med frekvensmodulering och den mellersta delen har en konstant frekvens. Arten rop är 8 till 22,5 millisekunder lång och därmellan finns 14 till 92,5 millisekunder långa pauser. I lätets första del höjs frekvensen lite. I andra delen är den maximala frekvensen 114,8 kHz för hannar och 99,5 kHz för honor. Hannarnas lägst frekvens är 110,5 kHz och honornas 95,7 kHz. Ropet avslutas med en del som slutar med 68 till 97 kHz.
Jakten sker ofta vid skogens kant eller över skogsgläntor. Vanligen har nattfjärilar en andel av 60 procent bland alla byten. Dessutom jagas skalbaggar, flugor och kackerlackor. Under regntiden blir andelen skalbaggar större. Paratriaenops furcula jagas själv av fladdermusvråken (Macheiramphus alcinus). Angående fortplantningen är inget känt.
Regionalt har störningar vid viloplatsen negativ påverkan. Fladdermusen kan anpassa sig till måttlig skogsbruk men när hela skogen röjs försvinner populationen. Hela beståndet bedöms som stort. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
|