Trollpipistrell

Trollpipistrell Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Finland: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Fladdermöss Chiroptera
Familj	Läderlappar Vespertilionidae
Släkte	Pipistrellus
Art	Trollpipistrell P. nathusii
Vetenskapligt namn
§ Pipistrellus nathusii
Auktor	Keyserling, Blasius, 1839
Utbredning
Utbredningsområde (grönt; från 2009)
Synonymer
unicolor (Fatio, 1905)
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Trollpipistrell, (Pipistrellus nathusii), fladdermusart i familjen läderlappar (Vespertilionidae). I Finland, och tidigare även i Sverige, kallas den trollfladdermus.

Fladdermusen kallades ursprungligen Nathusius Flädermus, ännu 1952 används namnet Nathusius' fladdermus. 1974 används namnet trollfladdermus.

Utseende

Arten är mycket lik dvärgpipistrellen, dock något större. Trollpipistrellens vingbredd når upp till 25 centimeter, kroppslängden (huvud och bål) mellan 4,5 och 6 centimeter och vikten når upp till 15,5 gram. Arten har 3,2 till 3,7 cm långa underarmar, en 3 till 4 cm lång svans och 1,0 till 1,6 cm stora öron.

Pälsen är rödbrun på ovansidan och ljusgrå under. Under den kalla årstiden är pälsen mörkare och mer gråbrun. Ansiktets nakna delar har en mörkbrun färg. Hos trollpipistrell är öronen trekantiga och den broskiga fliken i örat (tragus) är böjd. Den tydligaste skillnaden mot andra släktmedlemmar utgörs av venernas anordning på flygmembranen. Det femte fingret är med 4,3 till 4,8 cm längre än hos andra släktmedlemmar i Norden.

Ekologi

Trollpipistrellen börjar jaga strax efter solnedgången. Den flyger högt, och med stora svängar. Födan består av flygande insekter.

Arten finns i varierande biotoper, från städer, parker till löv-, bland- och tallskog. Håller gärna till vid större sjöar.

Vid viloplatserna som utgörs av bland annat bergssprickor, byggnader och andra människoskapade utrymmen som vägtrummor, fladdermusholkar eller fågelholkar bildas flockar eller kolonier. Fortplantningen sker i nordöstra Europa och vinterdvalan hålls i sydvästra Europa. Före ungarnas födelse bildar honor egna kolonier som är främst skilda från de vuxna hannarna. Honan föder under senare våren eller tidiga sommaren tvillingar. Med ungar kan kolonierna ha några hundra medlemmar. Ungefär under juli blir ungarna självständiga. När arten går i ide använder den ofta grottor eller övergivna gruvor.

Lätet som används för ekolokaliseringen är cirka 12 millisekunder långt och frekvensen varierar mellan 38 och 43 kHz.

Utbredning

Trollpipistrellen förekommer från Brittiska öarna och franska Atlantkusten i väster till Turkiet och Transkaukasus i öster, samt mellan 63° och 37° nordlig bredd.

I Sverige är arten relativt vanlig i Götaland och östra Svealand, men ovanligare i västra delen. Norrut når den södra Värmland samt längs Norrlandskusten upp till Umeå. I samband med flytt når den Norrbotten.

I Finland förekommer den sällsynt i de södra delarna av landet, i väster upp till Norra Österbotten.

Status

Globalt är trollpipistrellen klassificerad som livskraftig (LC).

I Sverige var arten upptagen på 2005 års Röda lista som Nära hotad (missgynnad, "NT"). I 2010 till 2025 års rödlistor har dess status ändrats till Livskraftig (LC).

I Finland är den rödlistad som sårbar (VU).

Referenser