| Tuvstarr | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Halvgräs Cyperaceae |
| Släkte | Starrar Carex |
| Art | Tuvstarr C. cespitosa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carex cespitosa | |
| Auktor | L. |
| |
Tuvstarr (Carex cespitosa) L. är ett flerårigt halvgräs inom släktet starrar och familjen halvgräs.
Tuvstarr växer i mycket täta tuvor och har nedtill rödbruna, upprispade slidor. Dess strån är slanka och sträva. De gulgröna bladen blir 2 - 4 mm breda, lika långa som stråna, med en ovansida som är blank och slät. Undersidorna är papillösa. Vid torka får bladen utåtrullade kanter.
Varje strå består av 1 ljusgult hanax längst upp, och 1 - 3 bruna honax, lite längre ned. Axen är tätt sammansatta och 1 - 2 cm långa. De nedre stödbladen är korta och smala. De svartbruna axfjällen är kortare än fruktgömmena. De grå- eller brungröna fruktgömmena blir 2 - 2,5 mm stora. Stråna blir 20 - 50 cm höga. Ett moget strå kan ibland bli ända till 1 m långt. Blommar från maj till juli.
Tuvstarr är ganska vanlig till sällsynt i Norden. Dess utbredning sträcker sig till områden i sydvästra och sydöstra samt stora delar av norra Finland, områden i mellersta och norra Sverige, Skåne, Åland, norra Gotland, områden i sydöstra Norge samt områden i nordöstra Danmark.
Tuvstarr växer vanligtvis på våt, näringsrik mark, såsom källdrag, kärr, strandängar, bäckkanter, diken, och övergivna slåttermarker. Den är vanlig på ler- och mjälarika jordar.
Wikimedia Commons har media som rör Tuvstarr.
