Koordinerad universell tid

Världskarta över nuvarande tidszoner

Koordinerad universell tid (UTC, kompromissförkortning mellan engelska Coordinated Universal Time och franska temps universel coordonné) är en utgångspunkt för exakta tidsangivelser världen över.

Definition och historik

UTC-tiden baserar sig på den internationella atomtiden (TAI) som iakttas med hjälp av atomur med hög precision av tidslaboratorier runt om i världen. Sammanställningen av TAI med utgångspunkt från de olika atomuren administreras av Internationella byrån för mått och vikt (BIPM). Research Institutes of Sweden AB (RISE) är riksmätplats för tidhållningen i Sverige och ansvarar för den svenska realiseringen av UTC ( UTC(sp) ).

UTC avviker från TAI med ett visst antal hela sekunder. Tidigare gällde att skillnaden mellan UTC och soltiden UT1, bestämd av jordrotationen, aldrig skulle vara mer än högst en sekund. En annan internationell organisation, International Earth Rotation and Reference Systems Service, fastställde då när skottsekunder skulle fogas till UTC för att skillnaden mellan UTC och UT1 skulle hållas under den fastställda gränsen. Skillnaden förändras med viss oregelbundenhet på grund av att jordens rotation är föremål för små variationer. 1973 ställdes UTC in som =TAI + 10 sekunder. Därefter har UTC successivt tillförts 27 skottsekunder.

2026-10-15 beslutade den Allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence générale des poids et mesures, CGPM) att avskaffa framtida skottsekunder, gällande från 2027-05-20, och tillåta skillnaden mellan UT1 och UTC att öka till maximalt en timme innan justering sker. Genom beslutet kommer alltså inga ytterligare skottsekunder att tillföras UTC efter 2027-05-20. Skillnaden mellan TAI och UTC blir därefter konstant 37 sekunder, då ingen skottsekund planeras för årsskiftet 2026/2027.

Ursprunget till att UTC ibland skrivs Z är militärt och kommer troligtvis från de allierade styrkorna under andra världskriget. Allmänt används Z för att markera UTC inom olika typer av radiotjänster internationellt, och andra bokstäver för andra tidszoner, som till exempel efter ett klockslag då en radioförbindelse ägt rum eller då en tidsangivelse begärs eller anges.

GMT som synonym

GMT har egentligen en oklar definition och bör undvikas då man behöver tiden med bättre noggrannhet än cirka 1 sekund. Förutom den vanliga betydelsen GMT=UTC (officiell tid i samhället, mätt med atomur) används GMT ibland också i betydelsen UT (UT0 eller UT1, mätt efter jordens rotation).

Se även

Referenser

  1. ↑ UT i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 mars 2018.
  2. ↑ ”BIPM technical services: Time Metrology” (på engelska). BIPM. https://www.bipm.org/en/time-metrology. Läst 20 oktober 2026.
  3. ↑ ”BIPM Circular T” (på enelska). BIPM. https://www.bipm.org/en/time-ftp/circular-t. Läst 19 oktober 2026.
  4. ↑ ”Förordning (2019:16) om riksmätplatser”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-201916-om-riksmatplatser_sfs-2019-16/. Läst 20 oktober 2026.
  5. ↑ ”RISE har koll på tiden”. RISE. https://www.ri.se/sv/metrologi-och-matteknik/berattelse/rise-har-koll-pa-tiden. Läst 20 oktober 2026.
  6. ↑ ”Resolution 5 of the 28th CGPM (2026) On the technical actions needed to ensure the continuity of UTC” (på engelska). BIPM. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20261015161218/https://www.bipm.org/en/cgpm-2026/resolution-5. Läst 18 oktober 2026.
  7. ↑ ”The International Earth Rotation and Reference Systems Service Bullentin C 72 - Paris, 06 July 2026” (på engelska). IERS. https://datacenter.iers.org/data/latestVersion/bulletinC.txt. Läst 20 oktober 2026.