Universitetsvalkretsar är valkretsar till en församling, som representerar ett universitet snarare än befolkningen i valkretsen.
Universitetsvalkretsarna instiftades i det Engelska parlamentet 1603 av kung Jakob I: vid unionsakten fördes de över till Storbritanniens parlament, där de överlevde tills parlamentsvalet 1950. I sin slutgiltiga form hade den som tagit en kandidatexamen ifrån universiteten rätt att rösta i universitetsvalkretsen, såväl som sin ordinarie valkrets.
I enlighet med Irlands grundlag överlever universitetsvalkretsarna också fortsatt i Irlands parlaments överhus Seanad Éireann, där Dublins universitet och National University of Ireland har tre ledamöter vardera: rösträtt har de som examinerat på de universiteten. Indien avskaffade federala universitetsvalkretsar vid självständigheten, men Indiens grundlag tillåter delstaternas överhus att ha dem.
I Sverige hade de världsliga fakulteterna vid Uppsala universitet och Lunds universitet, jämte Vetenskapsakademin, rätt att skicka två ledamöter till prästeståndet i ståndsriksdagen, från riksdagen 1828 till representationsreformen 1866. Uppsala universitets första ledamot var Erik Gustaf Geijer, och dess sista var Sigurd Ribbing.