Vasil Bykov

	Vasil Bykov; belarusiska: Васі́ль Уладзі́міравіч Бы́каў, eller Vasil Uładzimiravič Bykaŭ; ryska: Васи́ль Влади́мирович Бы́ков
	Vasil Bykov i Rumänien 1944.
Född	19 juni 1924 i , död 22 juni 2003; Bytjki, Usjatski Rajon, Vitryska SSR
Död	22 juni 2003 (79 år); Minsk i Belarus
Yrke	författare, manusförfattare, journalist, politiker och novellförfattare
Nationalitet	Sovjetunionen, Belarus
Språk	Belarusiska
Genrer	kortroman, publicistik, kortroman och essä
Noterbara verk	De döda lider inte (1965),

Vasil Uladzimiravitj Bykaŭ, även Vasil Vladimirovitj Bykov, född 19 juni 1924 i Bytjki, Vitryska SSR, död 22 juni 2003 i Minsk i Belarus, var en belarusisk författare. Han sågs av många som kandidat till Nobelpriset i litteratur. Idag räknas Bykov som en av de största belarusiska författare under 1900-talet. Han var också en framstående kritiker av sovjetstyret och Alexander Lukasjenkos regim i det självständiga Belarus.

Biografi

Vasil Bykaŭ var militär och frilansjournalist fram till 1952. Flertalet av hans romaner handlar om andra världskriget. Hans skildringar av kriget är mer realistiska än vad som var vanligt under Sovjet-epoken. Bykaŭ skrev alla sina verk på belarusiska och översatte själv flera av dem till ryska. Under perioden 1965-70 hamnade han i onåd på grund av att hans kortroman De döda lider inte (1965) kritiserade det hårda sovjetiska politiska systemet. På grund av det mildare politiska klimatet under perestrojkan ägnade Bykov en stor del av sitt författarskap till att kritisera stalinismen.

Bykaŭ var en förgrundsfigur i rörelsen för demokrati när Belarus blev självständigt 1990-91. När Alexander Lukasjenko blev Belarus president 1994 framträdde Bykaŭ som en av hans häftigaste kritiker och han fick svårt att publicera sina verk i Belarus. 1997 gick han i landsflykt och fortsatte sin verksamhet i Tyskland, Finland och Tjeckien. Han återvände till Belarus endast tio dagar före sin död.

Bibliografi

Журавлиный крик (Tranropen, 1959) — kortroman
Здрада (Förräderiet, 1961) — kortroman
Третья ракета (Den tredje signalraketen, 1962) — kortroman
Эстафета (Stafetten, 1959)
Альпийская баллада (Alpballaden, 1963) — kortroman
Западня (Fällan, 1962) — kortroman
Мёртвым не больно (De döda lider inte, 1965) — kortroman
Праклятая вышыня (Förbannade höjden, 1968) — kortroman
Круглянский мост (Bron vid Krugljany, 1968) — kortroman
Сотников (Sotnikov, 1970) — kortroman
Обелиск (Obelisken, 1971) — kortroman
Дожить до рассвета (Överleva till gryningen, 1972) — kortroman
Волчья стая (Vargflocken, 1974) — kortroman
Его батальон (Hans bataljon, 1975) — kortroman
Пойти и не вернуться (Gå och inte komma tillbaka, 1978) — kortroman
Знак беды (Olyckstecknet, 1982) — kortroman
Grustaget (Карьер, 1986) — roman, (översättning: Staffan Skott (1990))
Облава (Drevjakten, 1986) — kortroman
В тумане (I dimman, 1987) — kortroman
Крутой берег реки (Brantstranden) — kortroman
Блиндаж (Skyddsrummet, 1987/2007) — kortroman
Стужа (Kylan, 1991) — kortroman
Полюби меня, солдатик (Bli kär i mig, soldat; 1996) — kortroman
Veteranen (Афганец, 1998) — kortroman (översättning: Nils Håkanson (2008)
Волчья яма (Varggropen, 1999) — kortroman
Пасхальное яичко (Påskägget, 2000) — kortroman
Болото (Träsken, 2001) — kortroman
Долгая дорога домой (En lång väg hem, 2002) — memoarer

Filmer baserade på Bykovs verk

Третья ракета (Den tredje signalraketen, 1963)
Альпийская баллада (Alpballaden, 1966)
Западня (Fällan, 1966)
Долгие вёрсты войны (Långa krigsvägar, 1975)
Дожить до рассвета (Överleva till gryningen, 1975)
Волчья стая (Vargflocken, 1975)
Обелиск (Obelisken, 1976)
Фруза (Fruza, 1981)
Знак беды (Olyckstecknet, 1985)
Круглянский мост (Bron vid Krugljany, 1989)
Одна ночь (En natt, 1989)
Его батальон (Hans bataljon, 1989)
Пойти и не вернуться (Gå och inte komma tillbaka, 1992)
Обречённые на войну (Dömda till kriget, 2008)

Externa länkar

Vasil Bykov i Libris

Källor

Silitski, Vitali; Zaprudnik Jan. (2007) (på engelska). Historical dictionary of Belarus. Historical dictionaries of Europe ; 59 (2nd ed.). Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 10617943. ISBN 978-0-8108-5812-1. https://archive.org/details/historicaldictio0000sili

Noter

↑ abART, abART person-ID: 168896, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
↑ hämtat från: belarusiskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
↑ Översättningen är gjord från den belarusiska originaltexten med stöd i en av författaren granskad översättning till ryska, utförd av Iryna Sjauljakova. Nils Håkansons efterord, sidan 81.

[63a071f12fd5bbe3bf8b15f154c0c5c9ffb110f0-1] abART, abART person-ID: 168896, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[288ab581e7d2d02995a26dfa8b091d96e78457fc-2] 1 2 3 hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}

[5cb7b9a1682a8565f94d375a6bab6b2709dd2367-3] ämtat från: belarusiskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}

[4] Översättningen är gjord från den belarusiska originaltexten med stöd i en av författaren granskad översättning till ryska, utförd av Iryna Sjauljakova. Nils Håkansons efterord, sidan 81.

Vasil Bykov belarusiska: Васі́ль Уладзі́міравіч Бы́каў, eller Vasil Uładzimiravič Bykaŭ ryska: Васи́ль Влади́мирович Бы́ков
Vasil Bykov i Rumänien 1944.
Född	19 juni 1924 i , död 22 juni 2003 Bytjki, Usjatski Rajon, Vitryska SSR
Död	22 juni 2003 (79 år) Minsk i Belarus
Yrke	författare, manusförfattare, journalist, politiker och novellförfattare
Nationalitet	Sovjetunionen, Belarus
Språk	Belarusiska
Genrer	kortroman, publicistik, kortroman och essä
Noterbara verk	De döda lider inte (1965),