Verner Weckman

Verner Weckman
Född26 juli 1882
Lovisa, Finland
Död22 februari 1968 (85 år)
Helsingfors
BegravdSandudds begravningsplats
Medborgare iFinland
SysselsättningAmatörbrottare
Utmärkelser
Finlands Olympiska förtjänstkors av 1 klass (1952)
Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons orden (1967)
Finlands idrottskulturs förtjänstkors i guld
Vinterkrigets minnesmedalj
Frihetskorsets 3. klass
Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden
Frihetskorsets 2. klass
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden
Redigera Wikidata

Johan Verner Weckman, född 26 juli 1882 i Lovisa, död 22 februari 1968 i Helsingfors, var en finlandssvensk brottare och industriman.

Weckman reste 1905 till Tyskland och utbildade sig till diplomingenjör (maskiningenjör vid Karlsruhes tekniska högskola). Under studietiden vann han världsmästartiteln i grekisk-romersk brottning (tungvikt) i Duisburg 1905. Han skrev därefter ett brev till ordföranden för Helsingfors atletklubb Axel Liljefors och bad denne att anmäla honom till mellanspelen i Aten 1906. Weckman fick sällskap av tre andra idrottsmän, guldmedaljören i diskuskastning (grekisk stil) Werner Järvinen och mångkamparna Henrik Åhlman (senare Pennola, 1879–1960) och Uno Häggman (senare Uuno Tuomela, 1882–1936), vilka blev de första finländska deltagarna i de moderna olympiska spelen.

Weckman vann överlägset OS-guldet i lätt tungvikt (85 kg) och upprepade sin seger i London 1908 i tung-mellanvikt (93 kg). Han var 1909–1921 teknisk ledare vid asbestgruvor i Uralbergen och blev sistnämnda år teknisk ledare vid Finska Kabelfabriken i Helsingfors, där han 1937 avancerade till verkställande direktör och kvarstod på posten till 1955. Han tilldelades bergsråds titel 1953.

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Källor

Noter

  1. ↑ läs online, www.helsinginseurakunnat.fi .[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SUOMEN OLYMPIALAISEN KUNNIAMERKEILLÄ PALKITUT – FINLANDS OLYMPISKA UTMÄRKELSETECKEN: BELÖNADE (på finska), läs online, läst: 7 november 2024.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Suomen Leijonan I luokan ritarimerkki ja ritarimerkki solkineen saajat - Ritarikunnat (på finska), läs online, läst: 6 mars 2026.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1907.[källa från Wikidata]
  5. ↑ ”Rankning: Svenskfinlands 50 största idrottshjältar genom tiderna” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/20/rankning-svenskfinlands-50-storsta-idrottshjaltar-genom-tiderna. Läst 17 juni 2020.