Via Sforza

Via Sforza
	Den dekonsekrerade kyrkan Santa Maria Annunziata delle Turchine.
Läge
Plats	Rione Monti i Rom, Italien
Sträckning	Via Cavour — Via dei Quattro Cantoni
	Via Sforza i centrala Rom.
Betydelse
Byggnader	Santa Maria Annunziata delle Turchine ⋅ San Filippo Neri all'Esquilino

Via Sforza är en gata i Rione Monti i Rom, vilken löper från Via Cavour till Via dei Quattro Cantoni.

Gatan är uppkallad efter den italienska adelsätten Sforza som här hade sin Villa Sforza, vilken senare byggdes om till klostret San Filippo Neri, Monastero delle Religiose Filippine. Byggnaden hyser numera Agenzia delle accise, dogane e monopoli (ADM).

Beskrivning

Vid Via Sforza är den dekonsekrerade kyrkobyggnaden Santa Maria Annunziata delle Turchine belägen. Adelsdamen Camilla Orsini (1603–1685) grundade år 1676 den romerska grenen av Den Allraheligaste Bebådelsens orden. Nunnorna, som följde augustinregeln, kom att kallas Turchine (av italienskans turchese, ’turkos’) efter den turkosfärgade ordensdräkten. Kyrkan och klostret uppfördes år 1676 efter ritningar av arkitekterna Carlo Rainaldi och Marco Antonio Pioselli.

Nunneklostret exproprierades av den italienska staten år 1873 och kyrkan blev en del av ett militärskrädderi. Kyrkan tillhör de italienska fallskärmsjägarnas riksorganisation. Orden residerar numera i ett kloster vid kyrkan Santa Maria Annunziata delle Monache Celesti vid Via Portuense i sydvästra Rom.

Vid gatan finns även kyrkan San Filippo Neri all'Esquilino, konsekrerad år 1842 för Den helige Filippo Neris Oblatsystrar, kallade Filippine. Klosterbyggnaden exproprierades av den italienska staten år 1873 och övertogs av Roms kommun. Längan vid Via Sforza nyttjades av italienska armén, men kyrkan San Filippo Neri undgick dekonsekrering.

I närheten av Via Sforza ska Servius Tullius ha haft sin bostad.

Omgivningar

Kyrkobyggnader och kapell

Santa Maria Maggiore
Cappella di San Pietro Claver i Istituto Suore Missionarie di San Pietro Claver

Gator och gränder

Bilder

Via Sforza.
San Filippo Neri all'Esquilino.
Santa Maria Maggiore.
Fontanella Paolina vid Via Paolina.

Källor

Noter

1 2 Blasi 1999, s. 68
1 2 Lombardi 1993, s. 57.
↑ Lawrence 1997, s. 179.
↑ ”History” (på engelska). Nuns of the Order of the Most Holy Annunciation known as the “Blue Nuns”. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921024751/http://www.monacheordineannunziataceleste.it/Inglese/history.htm. Läst 14 oktober 2022.
↑ Armellini 1891, s. 225.
↑ Lombardi 1993, s. 60.

Webbkällor

”Via Sforza, Roma” (på italienska). info.roma.it. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2022. https://archive.ph/t4Wql. Läst 14 oktober 2022.

Tryckta källor

Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651. https://archive.org/details/lechiesediromada00arme
Blasi, Benedetto (1999) (på italienska). Rione I Monti. I Rioni di Roma. Città di Castello: Grafiche Pima. sid. 68
Lawrence, Cynthia, red (1997) (på engelska). Women and Art in Early Modern Europe: Patrons, Collectors, and Connoisseurs. University Park, Pennsylvania: Pennsylvania State University Press. ISBN 0-271-01568-3. https://archive.org/details/womenartinearlym0000unse
Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273
Piront, Julie (2018). ”Architecture et clôture féminine à Rome. Le monastère des annonciades célestes (1676–1872)” (på franska). Giornale di Storia (Roma): sid. 1–47. ISSN 2036-4938. https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/228458/1/2018%20Piront%20AC%20Rome.pdf. Läst 14 oktober 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Via Sforza.

[Blasi-1] 1 2 Blasi 1999, s. 68

[Lombardi57-2] 1 2 Lombardi 1993, s. 57.

[3] Lawrence 1997, s. 179.

[4] ”History” (på engelska). Nuns of the Order of the Most Holy Annunciation known as the “Blue Nuns”. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921024751/http://www.monacheordineannunziataceleste.it/Inglese/history.htm. Läst 14 oktober 2022.

[Armellini-5] Armellini 1891, s. 225.

[Lombardi60-6] Lombardi 1993, s. 60.