Viadukt

Etymologi och definitioner

Termen viadukt kommer från latinets via som betyder "väg" och ducere som betyder "att leda". Det är en härledning från 1800-talet, från en analogi med antika romerska akvedukter, och kom till användning i samband med uppbyggnaden av järnvägsnäten. Ordet viadukt finns i svensk skrift sedan 1840.

Liksom de romerska akvedukterna bestod många av de tidiga viadukterna av en serie bågar av ungefär samma längd, ofta stödda på höga pelare. Den första viktigare järnvägsakvedukten är Sankey 'Nine Arches'-viadukten i St. Helens, invigd 1830.

På engelska är en viadukt (engelska: viaduct) en bro som har många korta spann. På romanska språk betyder viadukt ofta '(lång och hög) väg- eller järnvägsbro som korsar en djup dalgång'.

I svenskt språkbruk har ordet viadukt använts för broar med flera korta spann som sträcker sig över land. Det har också använts för enspanniga järnvägsbroar över en väg eller gata. Det svenska Trafikverket använder dock inte viadukt som typbeteckning.

Utveckling

Upphöjda motorvägar byggdes tidigare i större städer som Boston (Central Artery, invigd 1959), Los Angeles, San Francisco, Seoul, Tokyo och Toronto (Gardiner Expressway, invigd 1966). En del revs eftersom de var föga tilltalande och delade upp staden; ofta har trafiken letts ner i nygrävda tunnlar. I andra fall revs viadukter eftersom de var strukturellt osäkra, vilket gällde Embarcadero Freeway i San Francisco som skadades av en jordbävning 1989.

I utvecklingsländer som Thailand, Indien (Delhi-Gurgaon Expressway), Kina, Bangladesh, Pakistan och Nicaragua, har upphöjda motorvägar byggts under senare år. Fler är under uppbyggnad för att förbättra trafikflödet, särskilt som en lösning på markbristen när de byggs ovanpå vägar.

Andra användningsområden finns för vissa viadukter. I Paris erbjuder en ombyggd järnvägsviadukt en trädgårdspromenad på toppen och arbetsyta för hantverkare nedanför. Trädgårdspromenaden kallas Coulée verte René-Dumont, medan arbetsplatserna i valven nedanför är Viaduc des Arts. Projektet invigdes 1993, medan ombyggnaden genomfördes under hela 1990-talet. Manhattans High Line, som invigdes 2009, använder också en upphöjd tåglinje som en linjär stadspark.

I Indonesien används viadukter för järnvägar på Java och även för motorvägar i och kring Jakarta. I januari 2019 stängdes Alaskan Way Viaduct i Seattle, efter flera decenniers användning, och ersattes med en tunnel eftersom den var seismiskt osäker.

Över land

Den längsta viadukten i antiken kan ha varit Pont Serme som korsade breda kärr i södra Frankrike. På sin längsta punkt mätte den 1 500 meter, med en bredd på 22 meter.

Viadukter används ofta i många städer som är järnvägsnav, som Chicago, Birmingham, London och Manchester. Dessa viadukter korsar de stora bangårdar som behövs för godståg där, och korsar även de flerspåriga järnvägslinjerna som behövs för tung järnvägstrafik. Dessa viadukter skapar planskildhet så att väg- och gatutrafik i staden inte längre behöver avbrytas ständigt av tågtrafiken. Likaså bär vissa viadukter järnvägar över stora dalar, eller så bär de järnvägar över städer med många tvärgator och alléer. Chicagos tunnelbana, benämnd "L" som en förkortning av elevated ('upphöjd'), går till stor del på viadukter.

Många viadukter över land förbinder punkter av liknande höjd i ett landskap, vanligtvis genom att överbrygga en älvdal eller annan eroderad öppning i ett annars platt område. Ofta hade sådana dalar vägar som går ner på vardera sidan (med en liten bro över floden, där det behövs) som blir otillräckliga för trafikbelastningen, vilket kräver en viadukt för "genomgående" trafik. Sådana broar lämpar sig också för användning av järnvägstrafik, vilket kräver rakare och plattare vägar. Vissa viadukter har mer än ett däck, så att ett däck har fordonstrafik och ett annat däck bär järnvägstrafik. Ett exempel på detta är Prins Edwards viadukt i Toronto i Kanada (invigd 1919), som transporterar motortrafik på toppdäck och tunnelbana på nedre däck, över den branta Don River-dalen. Andra byggdes för att sträckas över bostadsområden och korsade vägar, vilket är orsaken till många viadukter i London.

Över vatten

Viadukter över vatten utnyttjar öar eller på varandra följande valv. De kombineras ofta med andra typer av broar eller tunnlar för att korsa farbara vatten som viaduktsektioner, då de är billigare att konstruera och bygga än tunnlar eller broar med större spännvidder, men saknar vanligtvis tillräckligt horisontellt och vertikalt utrymme för stora fartyg.

Millauviadukten är en snedkabelbro som sträcker sig över floden Tarns dalgång nära Millau i södra Frankrike. Den var vid invigningen 2004 den högsta viadukten i världen, med en pylons topp på 343 meter.

Världens högsta viadukt ovan marken nedanför var 2025 den över Huajiang-kanjonen i sydvästra Kina. Vägbanan på bron, som invigdes 2025, är belägen 625 meter över dalens botten. Pylonerna på Öresundsbron är som en jämförelse 203,5 meter höga. Viadukten Danyang–Kunshan Grand Bridge i Kina var 2011 den längsta bron i världen.

Noter