Vicki Baum växte upp i Wien och studerade musik vid musikkonservatoriet och var utbildad harpist. Hon gifte sig första gången 1906 med en journalist. Äktenskapet blev kortvarigt, och efter skilsmässan flyttade hon till Tyskland, spelade i en orkester och arbetade som musiklärare i Darmstadt. År 1916 gifte hon sig med dirigenten Richard Lert. Hon gav upp sin egen musikkarriär för att följa honom på hans resor. År 1926 bodde hon i Berlin och arbetade som redaktör för Ullstein-Verlag.
Vicki Baums genombrott som författare var med Människor på hotell. Hon omarbetade romanen till en pjäs och den blev 1932 filmatiserad som Grand Hotel med bland andra Greta Garbo. Baums böcker var bästsäljare och flera blev filmatiserade. Hjältinnan är ofta en så kallad "ny kvinna" enligt den tiden, det vill säga självständig och självförsörjande som i debutromanen Helene Willfüer, kemist, utgiven 1930. För alla huvudpersonerna spelar dock kärleken den största rollen.
Eftersom Vicki Baum var judinna lämnade hon Tyskland 1932. Hennes debutroman om den självständiga kemistuderande Helene Willfüer brändes demonstrativt av nationalsocialister under de omfattande bokbålen runt om i Nazityskland våren och sommaren 1933. Samma bok filmatiserades 1956 i Västtyskland av filmaren Rudolf Jugert. Vicki Baum blev amerikansk medborgare 1938, och hennes senare böcker skrevs på engelska. Hennes memoarer Allt var annorlunda utgavs postumt.
Böcker på svenska
Helene Willfüer, kemist (översättning Signe Bodorff, Bonnier, 1930) (Stud. chem. Helene Willfüer)
Människor på hotell (översättning Gerda Marcus-Fall, Bonnier, 1930) (översättning Eva Larsson, B. Wahlström, 1977) [senaste utgåva 1988] (Menschen im Hotel)
Det hände i Lohwinckel ... (översättning Gerda Marcus-Fall, Bonnier, 1931) (Zwischenfall in Lohwinkel)
Han: en glad roman om kärlek och svält (översättning Gerda Marcus-Fall, Bonnier, 1931)
Passion (översättning Gerda Marcus-Fall, Bonnier, 1933) (Eingang zur Bühne)
Inga hemligheter: en roman från Hollywood (översättning Gerda Marcus, Bonnier, 1934 (Leben ohne Geheimnis)
Det kan inte männen förstå (översättning Gerda Marcus, Bonnier, 1935) (Das grosse Dreimaleins)
Kärlek och död på Bali (översättning Louis Renner, Bonnier, 1938 (Liebe und Tod auf Bali)
Den stora realisationen (översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1939) [senaste utgåva 1979] (Das grosse Ausverkauf)
Hotell Shanghai (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1940) [senaste utgåva 1971] (Hotel Shanghai)
Den stora pausen (översättning Einar Thermænius, Bonnier, 1941) (Die grosse Pause)
Skeppet och stranden (översättning Einar Thermænius, Bonnier, 1942) [senaste utgåva 1977] (The ship and the shores)
Marion lever (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1943) [senaste utgåva 1977] (Marion alive)
Det gråtande trädet (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1944) (The weeping wood)
Hotell i Berlin (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1945) [senaste utgåva 1987] (Berlin hotel)
Inteckning i livet (översättning Lisbeth och Louis Renner, Bonnier, 1947) [senaste utgåva 1977] (Mortgage on life)
Flygfärd mot ödet (översättning Knut Stubbendorff, Bonnier, 1948) (Schicksalsflug)
↑Susanne Blumesberger, Handbuch der österreichischen Kinder- und Jugendbuchautorinnen, 2014, s. 96-102, ISBN 978-3-205-78552-1.[källa från Wikidata]
12Renate Wall, Verbrannt, verboten, vergessen: kleines Lexikon deutschsprachiger Schriftstellerinnen 1933 bis 1945, andra utgåvan, Pahl-Rugenstein Verlag, 1989, s. 18-20, ISBN 978-3-7609-1310-0.[källa från Wikidata]
↑Renate Wall, Lexikon deutschsprachiger Schriftstellerinnen im Exil 1933 bis 1945, vol. 1, Kore, s. 32-36, ISBN 978-3-926023-48-3.[källa från Wikidata]
↑Anna Gadzinski, KALLIOPE Austria: Frauen in Gesellschaft, Kultur und Wissenschaft, Förbundsministeriet för Europafrågor och internationella frågor, 2 september 2015, s. 152-153, ISBN 978-3-9503655-5-9, läs online.[källa från Wikidata]
↑Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000600668, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]