Biografi
Victor Hartwall föddes år 1800 som son till en köpman och industriman i Åbo. Släkten kommer ursprungligen från Tavastehustrakten. Efternamnet användes första gången av Victors farfar Erik Hartwall, regementsskrivare, i mitten av 1700-talet. Victors far Erik Hartwall var borgare i Åbo och ägde en tid Gamla skeppsvarvet, och förvaltade senare Metsämäki gård i S:t Marie socken.
Victor Hartwall var det enda barnet i familjen som nådde vuxen ålder. Redan i unga år var han intresserad av olika slags experiment. Han studerade kemi och skrev en magisteravhandling, Periculum chemico-mineralogicum de Wernerito, och blev docent år 1824 och adjunkt år 1825 vid Åbo akademi. Han studerade även i Uppsala under professor J. J. Berzelius ledning och fortsatte som vetenskapsman vid Helsingfors universitet till 1833, då han hade gett ut fem böcker — ett arbete på svenska och tre på franska, vid sidan av avhandlingen på latin. År 1839 kallades han till ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten. Han var även ledamot av Societas pro Fauna et Flora Fennica och Finska läkaresällskapet.
År 1830 gifte sig Hartwall med Carolina Fredrika af Stenhof. Den osäkra ekonomiska situationen för forskare fick honom att övergå till en tjänstemannakarriär. År 1833 utnämndes han till föreståndare vid kontrollverket med uppgift att granska metallhalter i guld-, silver- och tennföremål, och påföljande år till bergskommissarie vid den finska bergsstaten. År 1844 förlänades han bergmästarvärdighet och utnämndes till medlem av manufakturdirektionen.
På rekommendation av J. J. Berzelius i Sverige hade han kallats att 1828–1829 inrätta och sätta i gång en mineralvattenfabrik i Odessa, där han på konstgjord väg framställde Karlsbadvatten genom att tillsätta mineraler med förmodad medicinsk verkan i rent vatten. Genast efter att Hartwall återvänt till Finland började han planera att bygga en egen vattenfabrik. Tillsammans med Adolf von Bonsdorff, som var professor i kemi vid universitetet, startade Hartwall 1832 i Helsingfors en inrättning för beredning av mineralvatten.
I ungefär fyrtio år fanns Hartwalls mineralvattenfabrik i källaren till Hartwalls gård vid Fabiansgatan 20, där universitetets förvaltningsbyggnad numera står. Mineralvattnet såldes på två ställen — vid en servering i universitetets botaniska trädgård och vid Brunnshuset, som Hartwall varit med om att anlägga och där hans vatten började serveras 1838. På 1870-talet flyttades fabriken till det så kallade Salgrenska huset på Alexandersgatan 26, i närheten av Senatstorget. Mot slutet av 1800-talet flyttade fabriken till en egen fastighet på Kalevagatan. Vid denna tidpunkt leddes verksamheten av den tredje generationen Hartwall.
På nyårsdagen 1857 fick Victor Hartwall ett slaganfall och han dog, relativt ung, samma sommar. Tillverkningen handhades några år av Adolf Moberg, professor i fysik vid universitetet, innan Victor Hartwalls son August Ludvig Hartwall tog över verksamheten.
