| Vildtulpan | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Liljeordningen Liliales |
| Familj | Liljeväxter Liliaceae |
| Underfamilj | Lilioideae |
| Tribus | Tulipeae |
| Släkte | Tulpansläktet Tulipa |
| Art | Vildtulpan T. sylvestris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tulipa sylvestris | |
| Auktor | Carl von Linné |
Vildtulpan (Tulipa sylvestris) är en art i familjen liljeväxter. Den kommer ursprungligen från södra och centrala Europa samt Nordafrika, men hade redan på Linnés tid förvildat sig så talrikt i södra Sverige, att den kunde införlivas med landets flora. Den förekommer på gräsplaner i gamla trädgårdar och parker upp till Uppland samt i södra Norge.
Vildtulpanens blomma är gul. Den har en sexbladig, likbladig (aktinomorf), kronlikt hylle. Dessa kalkblad sitter tre och tre i två kretsar. Detta gäller även de sex ståndarna. Pistillen består av tre fruktblad. Hela blomman är alltså bildad av fem trebladiga och likbladiga kretsar eller sammanlagt 15 blad.
Vildtulpanen har en lök, som består av några tjocka, saftiga lager, som omsluter varandra och är fästade på en liten kort och tjock pelare inne i lökens nedersta del. Lökens delar är alltså en mycket kort, lodrät stam och ett antal tjocka, saftiga blad. Från stammens nedre ända utgår trådrötter. Lökbladen är lågblad, då de är inskränkta till endast själva slidan. Då en tulpanlök spirar om våren, förlänger sig lökstammen till en ovanjordisk stjälk med två örtblad och en ensam blomma. Löken är både till form och beskaffenhet avpassad för en långvarig vila, utan att förtorka under viloperioden. Dess vilotid omfattar nästan hela året med undantag av några få veckor, då växten blommar och sätter frukt.
Till skillnad från de flesta andra tulpanarter kan vildtulpanen trivas i halvskugga. Den vill ha varm, väldränerad och kalkrik jord.
