Virginiauv
| Virginiauv Status i världen: Livskraftig (lc) | |
,_Creekside_Park,_7_May_2014_(14142522721).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Ugglefåglar Strigiformes |
| Familj | Ugglor Strigidae |
| Släkte | Bubo |
| Art | Virginiauv B. virginianus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bubo virginianus | |
| Auktor | Gmelin, 1788 |
| Utbredning | |
 | |
.jpg) Underarten pinorum | |
Virginiauv (Bubo virginianus) är en amerikansk uggla som tillhör släktet Bubo. Den är nästan lika stor som berguven.
Utseende
Virginiauven är en stor fågel, med en längd på mellan 46 och 63 centimeter (honan är störst) och en vingspann mellan 101 och 145 centimeter. Vikten ligger mellan 0,9 och 2,5 kilogram. Den har stora örontofsar, gula ögon och en fjäderdräkt som är spräcklig i brunt, grått och svart upptill med vit strupfläck; buken är ljusare med bruna tvärstreck.
Utbredning och systematik
Virginiauven förekommer i [[Nordamerika[Nord-]] och Centralamerika. Den delas in i hela 14 underarter med följande utbredning.
- B. v. algistus – kustnära västra Alaska (Kotzebue Sound söderut till Bristol Bay)
- B. v. lagophonus – centrala Alaska till nordöstra Oregon, Idaho och Montana; ses vintertid söderut till Texas
- B. v. saturatus – kustnära sydvästra Alaska (Cook Inlet) till kustnära centrala Kalifornien
- B. v. pacificus – kustnära Kalifornien till nordvästra Baja California
- B. v. subarcticus – nordvästra British Columbia till Hudson Bay, Wyoming och North Dakota
- B. v. pallescens – öknar i centrala och sydöstra Kalifornien till Kansas och södra Mexiko (Oaxaca)
- B. v. pinorum – Great Basin och Klippiga Bergen i västra USA, från nordöstra Kalifornien och södra Idaho söderut till nordöstra Arizona, norra New Mexico och västra Texas (Guadalupe Mountains)
- B. v. heterocnemis – nordöstra Kanada till området kring Stora sjöarna
- B. v. virginianus – Minnesota till Scotia söderut till Kansas, östra Texas och Florida
- B. v. elachistus – södra Baja California och Isla Espírito Santo
- B. v. mayensis – Yucatánhalvön
- B. v. mesembrinus – södra Mexiko till nordvästra Nicaragua (förekomst söderut till västra Panama obekräftad
Fram till 2026 inkluderades sydamerikanska arterna páramouv och ñacurutúuv i virginiauven, längre tillbaka även magellanuven.
Ekologi
Biotop
Fågeln finns i många miljöer, från skogar, öknar och även bebodda områden. Den tenderar dock att föredra öppen terräng som ängar och odlade fält.
Föda
Virginiauven, som jagar på natten, tar ett flertal byten, framför allt mindre däggdjur (det är en av de få djur som tar skunkar) och fåglar (även rovlevande fåglar som andra ugglor, pilgrimsfalk och fiskgjusar), men även reptiler, groddjur och ryggradslösa djur.
Häckning
Virginiauven bygger inget eget bo, utan föredrar att ta över andra fåglars reden. Den är inte särskilt noga med placeringen; boet kan finnas i träd, klippskrevor, ihåliga träd, byggnader eller på marken. Honan lägger en till fem vita, nästan klotrunda ägg, som ruvas i mellan 4 och 5 veckor. Ungarna blir flygga efter fem veckor.
Status
Enligt IUCN är den inte hotad (livskraftig, LC). Den är emellertid själv en fara för hotade arter som pilgrimsfalk. Notera dock att IUCN inkluderar både páramouv och ñacurutúuv i bedömningen.
Noter
- 1 2 BirdLife International 2012 Bubo virginianus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ↑ BirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2026. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2026. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/
- 1 2 AviList Core Team. 2026. AviList: The Global Avian Checklist, v2026 https://doi.org/10.2173/avilist.v2026
- 1 2 3 4 5 6 ”Great Horned Owl” (på engelska). The Cornell Lab of Ornithology, Cornell University. 2009. http://www.allaboutbirds.org/guide/Great_Horned_Owl/lifehistory. Läst 31 maj 2009.
- 1 2 Gregory Gough. ”Great Horned Owl” (på engelska). USGS Patuxent Wildlife Research Center. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201023080952/http://www.mbr-pwrc.usgs.gov/id/framlst/i3750id.html. Läst 31 maj 2009.
Externa länkar
Wikispecies har information om virginiauv.
Wikimedia Commons har media som rör virginiauv.- Läten på xeno-canto.org
|